onsdag 8 juli 2009

Vegodilemmat - Om barn, godis och gelatin


(Bild lånad av Köpstopp)

När Treåringen blivit så stor att han fick äta godis ibland bestämde vi oss för att inte säga något om gelatinet. För en vegan verkar det säkert märkligt, men det finns många vuxna vegetarianer som "fuskar" med gelatinet också. Jag och Maken har alltid varit väldigt noga med att inte äta gelatin, men det kändes så hårt att säga till Treåringen att han inte fick smaka godis när andra barn åt. Att vara vegetarian hade hitills aldrig inneburit att han kännt sig konstig eller avvikande gentemot andra barn, och vi ville att han skulle få fortsätta känna så. Vi ville inte att framtida födelsedagskalas skulle innbära en klump i magen eller känsla av utanförskap.



Nu, när han snart fyller fyra år, är han på ett helt annat sätt medveten om sin identitet som vegetarian. Det är ofta hans första fråga till människor när han träffar dem första gången, om de äter kött, kyckling, fisk... Han går noga igenom hela listan. Han är också väldigt noga med vad han bjuds på av andra, och säger själv till om någon annan vuxen råkar glömma och försöker bre kaviar på hans smörgås. Därför kände vi att vi måste ompröva vårt beslut om godis och gelatin. Uppenbarligen är det viktigt för honom, och det kändes inte bra att "mörka". Vi berättade för honom att det fanns gelatin i godis, och det kom från grisar. Vi berättade också att det finns mycket godis som inte innehåller gelatin som man kan köpa istället, sen lät vi honom själv bestämma hur han skulle göra.



Första gången han bjöds på gelatingodis skulle han "bara smaka" lite, men åt sen precis lika mycket som alla andra. Nästa gång så tog han bara någon enstaka godisbit. Sen förklarade han att han inte ville ha godis med gelantin i, och det har han hållt sen dess. När det blir dags för lördagsgodis frågar han noga vad varje produkt innehåller, innan han bestämmer sig.


(Bild lånad härifrån)

Det känns väldigt bra i det här fallet, att han själv fick fatta ett beslut, och tog tid på sig att känna efter hur det skulle vara. Som vego-föräldrar är vi självklart jättestolta att han gjort valet själv, och inte fått ett "förbud" från oss. Man ser att han faktiskt förstår det val vi har gjort åt honom också, och förhoppningsvis kommer att fortsätta välja vegetariskt när han är tillräckligt gammal för att laga sin egen mat. Rätt eller fel? Det finns säkert flera olika svar på den frågan.

10 kommentarer:

Hannah sa...

Vad duktig han är! Jag blir helt imponerad! :) Själv slutade jag äta saker (mest godis, såklart!) med gelatin i för ett tag sedan. Nu har jag i och för sig slutat med godis helt, men det känns som ett väldigt bra beslut. När jag slutade tyckte jag att det var kul att se att mina favvogodisar i lösgodishyllan inte innehöll gelatin, nästan som om jag valde dem medvetet! ;) Jag hoppas verkligen att den här bloggen finns kvar om några år när jag förhoppningsvis kan börja tänka på att skaffa barn. Det skulle vara så skönt att hitta såna här bra problemlösningar, att slippa komma på dem själv jämt (som ni tyvärr måste göra, men det gör ni så bra! :)). Nu ska jag sluta spamma dig! :P

Esbe sa...

Jag tycker att ni gör rätt. Varje mamma och pappa "överför" ju sina åsikter och synsätt på barnen, till viss del, vad det än gäller. Att ni är så sunda att ni förklarar läget för honom angående godiset och sen låter honom välja är ju bara ett enda stort plus!

Önskar er fortsatt lycka till!

Sara sa...

Oj, imponerande. Och skojigt att läsa. själv måste jag erkänna att jag har väldigt dålig koll på det där med gelatinet. När jag blev vegetarian för sisådär tio år sen var det inte riktigt lika "lite svårt" som idag att få veta vad som var i saker. Så just det kändes för krångligt så jag lät mig fortsätta äta det. Nu borde jag i sanning ta tag i det och kolla upp. När er son kan så borde jag med kunna!

Alexandra Reichler sa...

Ja, vad säger man?! Ni är ju helt fantastiska allihopa!

(Snygg ny sidpimpning också, förresten!)

Vegomamman sa...

Hannah: Jag tycker att du är jätteduktig som slutat äta godis, och du spammar inte :) Trevligare att skriva när någon svarar!

Esbe: Tack så mycket!

Sara: Nu för tiden är det väldigt bra märkningar på godis faktiskt :)

Alexandra: Tack, tack :)

Sundarii sa...

Jag blev varm inombords när jag läste inlägget - det är ju jätte härligt att han blivit så medveten trots han är 4år!

Wow, en veggiemamma med barn! - det har varit så svårt att hitta några sådana på nätet som faktiskt bloggar om veggielivet och mat och barn. Jag och min familj är veggie medan vår släkt är köttisar så det är svårt att få medhåll från dem och vi känner att det är trist att vara "ensamma" veggieföräldrar men så ramlade jag in här på din blogg :)

CrimsonAnna sa...

Återigen måste jag få säga att ni är så kloka-jag gillar verkligen att ni inte bara bankar i barnen era värderingar eller "mörkar" ni berättar hur det är och låter dem välja. Det är skönt att se-ni är fantastiska förebilder (även för en gelation-fuskare)

Vegomamman sa...

Sundarii: Vilken tur att du hittade hit så att jag fick hitta dig! Alltid roligt att lära känna fler veggie-föräldrar!

Anna: Tack för dina fina ord!

Journalist-Ulrika sa...

Jag blir också så himla imponerad, vilken kille! Klok och övertygad ... Jag tycker att det var väldigt klokt tänkt av er också, ett verkligt bra beslut.

Vegomamman sa...

Ulrika: Tack! Han är väldigt klok, vår kille. Ibland blir man förvånad själv!