Är det värre att äta söta djur än fula eller?

Någon som kallar sig "e" funderar över varför jag tycker att just dilammstek är så upprörande. Personen ifråga skriver så här:

"Vad är så illa med dilammstek? Jag har verkligen svårt att förstå hur det kan vara värre att äta ett litet lamm än ett får. Är det "jag äter bara fula djur" logiken i vegitariantappning? Jag är vegetarian själv, men jag blir inte mer provocerad av ätande av dilamm än av får."

Nej, de starka känslor som dilammstek väcker hos mig grundar sig inte i det faktum att små bebisar, människor och djur, är väldigt söta, utan i det faktum att det är just bebisar. Om vi lägger ett mänskligt perspektiv på det hela, så är det helt fruktansvärt att tänka sig att någon skulle vilja göra ett ammande barn illa. Och dessutom servera det som en delikatess. Jag mår illa när jag läser i tidningarna att små barn far illa, på samma sätt mår jag illa när jag läser att människor njuter av att äta spädgrisar eller dilamm. För det finns ju en mor med i bilden också, ett får vars lamm tas ifrån henne, vilket naturligtvis orsakar en stor sorg. Att djuren också bryr sig sig om och skyddar sina avkommor vet vi ju. Jag gjorde misstaget att fota en fiskmåsunge, och hade kunnat blivit anfallen av 20 fullvuxna fiskmåsar. Jag kom undan med blotta förskräckelsen. Hoppas att du förstår hur jag menar "e". Och alla andra som eventuellt har undrat.

(Orutinerad som jag är försökte jag fånga fiskmåsungen på bild)