lördag 31 oktober 2009

Men det är ju bara låtsasälgar mamma, säger han med en djup suck

Som jag nämnde i förra inlägget har jag ägnat en del av ledigheten åt att valla runt mina barn i skogen. Jag tror att riktiga familjer gör så, går ut i naturen. När man bott i Stockholm ett tag är det rätt att få en lite snedvriden bild av vad barnfamiljer ska ägna sig åt, man tror att hänga på söder och fika och ha på sig en snygg kappa och kanske gunga lite i en parklek är vad som gäller för den moderna barnfamiljen. Men när man väl tagit sig ut i skog och mark upptäcker man att det finns en massa barnfamiljer där också, och att man själv mår väldigt bra av att vistas i skogen en stund. Och barnen har väldigt roligt!
Så vad gör man i skogen då?Fyraåringen har svaret klart för sig; man jagar älg såklart!
En pinne i högsta hugg, hukande gång och halvslutna ögon. Så ser tydligen en jägare ut.



- Vill du jaga älg med mig mamma? Frågar han milt.
- Nä, men du vet ju att jag inte vill, säger jag och försöker att låta tålmodig och inte irriterad. Jag tycker älgarna kan få vara i skogen utan att någon jagar dem.
Fyraåringen ser på mig och suckar som om jag vore ett trilskande litet barn:
- Men mamma, det är ju bara låtsasälgar!

Som tur är upptäcker vi snart fler saker som man kan göra i skogen; som att leka koja, vargfamilj, plocka frusna blåbär och lägga i den medhavda mjölken och klättra upp på taket till vindskyddet. Jägaren med den hukande gången och de halvslutna ögonen fick gå hem utan att skjuta någon låtsasälg.

Å vad har jag gjort den här veckan egentligen?


(Grön tagliatelle och pastasås med kantareller och ostronskivling. Maken har hårdnackat ignorerat mina påtryckningar om att lägga ut receptet.)

Inte bloggat i alla fall, tydligen inte sen i måndags. Däremot så har jag:

  • Jobbat som en idiot tre kvällar för att kunna njuta av de två dagars extra ledighet som v 44 bjuder oss lärare på.
  • Hunnit umgås med goa vänner. Maken lagade god mat som vanligt, men han tycker att det är viktigare att surfa efter snygga tatueringsmotiv än att lägga in recepten på bloggen. Han kommer aldrig bli någon hängiven bloggare, det är bara å inse.
  • Försökt handla kläder på Söder, men det var lättare sagt än gjort. Slutade med det vanliga panikköpet på H&M som liksom är sista hoppet när man inte hittar något någon annan stans. En sjal blev det givetvis. Maken hävdar att vi snart måste flytta till ett större hus för att få plats med alla mina sjalar, men det är givetvis inte sant, det skulle räcka om vi byggde ut hallen lite.
  • Vallat runt mina två barn i skogen vid ett flertal tillfällen. Mer om det senare.

måndag 26 oktober 2009

Vad jag är absolut sämst på

Jag kan inte sy. Det är inte bara som jag säger, utan jag kan verkligen inte sy. Men när världens gulligaste syslöjdsfröken bjuder inte till syjunta och dessutom har bakat hallonmuffins, bröd och gjort hommus (mitt hjärta smälter) så måste man ju bara göra ett försök. Så jag tog med mig mina gamla favoritjeans som blivit allt för trasiga och tänkte att här ska "lappas och lagas". Resultatet? Det har jag ju redan avslöjat; jag kan inte sy. Inte för fem öre. Jag är för det första inte noggrann, det måste man vara när man syr, och jag kan inte klippa rakt i tyg. Men nu kommer jag i alla fall inte frysa om knäna när jag smyger runt i trädgårdslandet i mina nygamla jeans...


(Sygryn är en annan fröken som verkligen kan det här med att sy. Bilden är lånad från hennes blogg som alltid är full med ögongodis. Och syinspiration för den som kan sy.)

söndag 25 oktober 2009

Var med och bidra till Föräldrar & barns vego-torsdag!


Tidningen Föräldrar & barns satsning vego-torsdag fortsätter på webben med ett nytt vegetariskt recept för hela familjen varje vecka. Kolla in receptbanken här!

Har du ett vego-recept som är en klar favorit hemma hos er? Vill du hjälpa Föräldrar & barn i deras vego-satsning? Maila receptet (gärna tillsammans med en bild om du har) till:

lördag 24 oktober 2009

Plats för skönhet



Alla platser är platser för skönhet. Om man går in för det riktigt mycket. Även en regnvåt trottoar, vid en grå bilväg, utanför ett villaområde i Linköping. Först ser jag ingenting. Kameran bränner i fickan, men allt jag ser är mörkret och de kladdiga, ledsna höstlöven och allt jag känner är den förlamande tröttheten. Efter en halvtimmes promenad har trycket över bröstet lättat, och visst finns den där idag också. Skönheten. Jag behöver den för att må bra och orka.

Testat: Ekologiska kläder med godiskänsla



Barnen har på uppdrag av ecoloco testat kläder ur Katvigs nya kollektion, både Ettåringens body och Fyraåringens långärmade tröja ger en färgsprakande polkagrislook!



Alla Katvig-kläder i ecolocos sortiment är gjorda i ekologisk bomull och certifierade med EU-blomman. Här kan du läsa mer om Katvigs kläder och här kan du se hela sortimentet hos ecoloco.



Fyraåringen är sjukt nöjd med sin tröja redan från början, tycker att den är både snygg, röd (!) och mjuk. När han är tvungen att ta av sig den för att undvika frukostspill blir han riktigt sur. Klart godkänt där alltså! Vi har använt Katvigs kläder till barnen när de varit små också, just för att de är gjorda av ekologisk bomull, har skön retro-känsla (det gillar ju vi 70-talister...) och tål många tvättar.



P.S. Just nu erbjuder ecoloco 25% rabatt på Serendipitys ekologiska OCH rättvisemärkta barnkläder. D.S.

torsdag 22 oktober 2009

En växande skara skribenter

Nu kan ni även se fram emot Vegopappans inlägg här på bloggen. Jag gissar att han kommer mjukstarta med en del recept (som i föregående inlägg) men kommer kanske framöver (när han blivit lite varm i kläderna) även ha lust att dela med sig av lite andra tankar. För det har han många kan jag lova.

Två gånger rotfrukter

På allmän begäran ska jag försöka skriva lite inlägg, jag har ju skrivit saker på bloggen förut fast under pseudonymen vegomamman ...



Så här på hösten är ju rotsakerna vansinnigt goda. Vi försöker äta rotsaker minst två gånger i veckan. Det brukar ju ofta räcka till 2 måltider när man handlar rotsaker. Den här veckan blev det soppa och rotfruktstårta.

Soppan gjordes på potatis, majrova, morötter, kålrot och purjolök. Man kan ju själv avgöra hur mycket av varje man vill ha. Sen är det bara att skala och dela rotsakerna, jag brukar inte skala potatisen om soppan ska mixas. Finhacka purjon. Sen låter man allt koka i buljong tills det är riktigt mjukt. Sen brukar jag hälla av 3/4 av vattnet och sedan mixa ihop allting med grädde. Sedan smakar man av med salt, peppar och muskotnöt.



Receptet på rotfruktstårtan finns här. Vi använde inte exakt dom rotsakerna eller de andra ingredienserna som ARLA anser att man ska använde.

söndag 18 oktober 2009

Det kanske låter både simpelt och pretentiöst...

För ett tag sen efterlyste jag tips på hur man varvar ner i vardagen. Det som de flesta var överens om var just förmågan att fokusera på nuet, att lägga märke till det som finns omkring en just där och då. Att göra något med händerna, att göra yoga eller meditera och att stanna upp och fråga sig varför man blir så stressad var andra fina uppmaningar.



För mig har den här helgen gått i återhämtningens tecken. Jag har legat en hel dag på soffan tillsammans med Fyraåringen och bara gosat och tittat på film. Inga krav, inga måsten. Jag har tagit tillvara på solljuset och låtit det värma ansiktet och lagt märke till hur det skapat skuggor av grässtrån som avtecknat sig mot höstlöven. Det kanske låter både simpelt och pretentiöst, men efter det hade jag plötsligt lust att prata och skratta igen. Ren terapi.

Jag har också läst Läshäxans fina inlägg om att hitta balansen i tillvaron i hennes andra blogg.

Hemgjort smörgåspålägg

1/2 liten burk keso
150 g Fetaost
Färsk eller fryst basilika efter smak
2 msk olivolja
1 nypa salt
(jag brukar "höfta" lite när det gäller mängd varje ingrediens, tills jag är nöjd med konsistens och smak)

Mixa ihop alla ingredienser med en stavmixer. 
Röran blir bara godare om den får stå till sig någon timme. 

lördag 17 oktober 2009

Testlagat från DN: Pototto och sötsur gurksallad




DN har fått bidra med matinspirationen här till helgen. I fredags gjorde Maken den här sötsura gurksalladen. Ett perfekt tillbehör till den milda wok med kokosmjölk och nudlar som vi åt, eftersom man inte vill krydda för hett till barnen. Gurksalladen hottade till måltiden åt oss vuxna.



(Pototto görs ungefär som risotto...)

Idag så fixade Maken Pototto, ett annat DN-recept, med vitlöksstekta veggie-bitar till. Det står i receptet att det tar 30 minuter att laga, men det var en underdrift. Det tar minst 45 minuter och egentligen skulle det nog ha stått och puttrat en kvart till för att få riktigt krämig konsistens. Gott blev det i alla fall, väldigt populärt hos Ettåringen!

För övrigt kan jag tipsa om att nyaste numret av ELLE har några riktigt läckra recept som i alla fall jag blev sjukt sugen på att testa...

Ekologisk mögelost med vegetabiliskt löpe!


I helgen har jag frossat på den här supergoda mögelosten. Att hitta goda ostar som passar till ett glas vin när man försöker undvika löpe är faktiskt rätt krångligt, så jag blev riktigt glad när jag fyndade den här i fredags. Vegetabiliskt löpe och dessutom ekologisk. Båda mina barn är också knasigt förtjusta i konstiga ostar så vi har frossat alla tre. Säkert kommer jag att använda den till matlagning också framöver.

Sesamknäcke med Rosmarin och flingsalt



Här kommer ytterligare ett av mina trumfkort till bakverk. Ett ruskigt gott knäckebröd som har gått åt som "smör i solsken" när jag bjudit på det. Det går att variera "toppingen" med andra frön och torkade örtkryddor. Ett enkelt recept. Det som tar lite tid och kräver en del muskelarbete är att kavla ut alla bröd.

Till 12 bröd:
1/4 paket jäst (12 gram)
5 dl ljummet vatten (37 grader)
2 tsk salt
12 dl vetemjöl (alt siktat dinkelmjöl alt kärnvetemjöl med fullkorn)
1 dl sesamfrön

Till utbakningen:
2-3 dl vetemjöl
1 dl sesamfrön
1/2 dl flingsalt
2 2 äggvitor
2 msk vatten

1. Dela jästen från hörn till hörn, så är det lätt att få 1/4 av paketet.
2. Mitt husmorsknep är att hälla saltet direkt på jästen och låta stå några minuter. Då löser sig jästen väldigt fint. Tillsätt sedan vattnet och därefter mjöl och sesamfrön. Arbeta ihop allt till en elastisk och smidig deg. 
3. Ta upp degen på mjölad arbetsbänk. Dela den i 12 delar. Forma varje bit till en rund bulle. Låt bullarna jäsa under handduk ca 30 min. 
4. Sätt ugnen på 275 grader. Kavla ut varje bulle till en mycket tunn kaka. Mjöla arbetsbänken ordentligt så att degen inte fastnar. Lägg över kakorna på en plåt med bakplåtspapper. Man kan göra ett litet hål i mitten på varje knäckebröd med hjälp av en äggkopp eller dylikt så blir det extra tjusigt. 
5. Blanda sesamfrön, rosmarin och flingsalt i en skål. 
6. Vispa ihop äggvitor och vatten. Pensla kakorna med vätskan och strö över fröblandningen. 
7. Grädda mitt i ugnen 5-7 min beroende på tjocklek. Jag kavlar ut och gräddar två bröd i taget, medan de bröden gräddas i ugnen så förbereder jag två nya. Låt sedan kallna på galler. 

Vill man vara lite pysslig så kan man knyta ett band runt bröden och ge bort. Passar mycket bra till delikatessostar. 

torsdag 15 oktober 2009

...och i hans ansikte dansade skuggor från solsken och granatäppellöv

"Han satt med benen i kors och i hans ansikt dansade solsken och skuggor från granatäppellöv. Han ryckte frånvarande upp grässtrån ur marken medan jag läste historier för honom som han inte kunde läsa själv. Att Hassan skulle bli analfabet, precis som Ali och och de flesta hazarer hade bestämts i samma ögonblick som han fötts, eller kanske till och med i samma stund som han avlats i Sanubars motvilliga sköte - vad skulle en tjänare ha för nytta av det skrivna ordet? Men trots att Hassan vara analfabet, eller kanske just därför så drogs han till det skrivna ordens mysterier, lockades av en hemlig värld som var förbjuden för honom." (ur Flyga drake)
Läsning om läsande. Jag har de senaste åren inte lyckats ta mig igenom särskilt mycket i litteraturväg, högst ett par hårdkokta deckare under semestern. Litteratur-celibat skulle man kanske kunna kalla det. Därför blev jobbet och ett lyckat läsprojekt med 9:orna, boken Flyga drake, precis den spark i baken som behövdes för att jag så smått skulle börja leta mig tillbaka till litteraturen. Särskilt fångades jag av Hassans karaktär och uppväxten i det gamla Afghanistan, bland klarbär och granatäpplen.

tisdag 13 oktober 2009

Enkel GI-favorit


Mamma bjöd på sin favorit-sallad i helgen. Hon har testat GI-metoden ett tag med väldigt bra resultat. Något som alltid funkar till vardags är en sallad med blandade grönsaker tillsammans med oliver, avocado, någon form av bönor eller ärter och stekta quorn- eller veggiebitar. Till det kan man också servera en vitkålssallad och en röra av kokt blomkål och fetaost. Enkelt och gott!

söndag 11 oktober 2009

Gästspel på Vegomammans blogg


Vegomamman frågade mig i veckan om jag kunde tänka mig att bidra med mina bakverk här på bloggen, och en sådan ära är det ju svårt att tacka nej till. Jag upptäckte att jag förvandlats till en "bröd-och bull-tant" för 2-3 år sedan, och nu har jag helt och fullt anammat den rollen. En av mina bästa vänner fyller 30 och har till den kommande festen beställt några av mina trumfkort. Vissa av dessa har redan visats här på bloggen, så det får bli en och annan favorit i repris:  

Ett riktigt gott, nyttigt  och mättande dinkelbröd
(Det tar inte mer än 6-7 minuter att slänga ihop alla ingredienser.)
5 dl dinkelmjöl
2 dl grahamsmjöl
3 dl rågsikt
2.5 dl fyrkornskross
1 dl vetegroddar
1 tsk havssalt
4 tsk bikarbonat
5 msk blandade brödkryddor (anis, fänkål)
1 liter ekologisk filmjölk
0.5 dl sirap
1-2 dl äppelmos
ett par nävar hackade valnötter
Toppa med lin-, pumpa- eller solrosfrön

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda alla torra ingredienser. Rör ned fil, äppelmos och sirap. Smöra och bröa två 1.5 liters avlånga formar. Grädda ca 100 minuter. 

Det fina med det här brödet är att det går att variera in i oändlighet. Har man inte alla mjölsorter hemma, så ta mer av en annan sort. Häll i nötter, frön och torkad frukt - allt efter smak och tycke. Äppelmoset är inget måste, men jag tycker att det blir lite saftigare med det. 
Det här brödet har blivit ett stående inslag på frukostbordet och är alltid lika uppskattat.   

Lycka är...


(Syster-yster och jag)

...att ha en farmor som fyller 85 och som fortfarande är en fantastiskt pigg och snabbtänkt kvinna som jag verkligen uppskattar att få umgås med. Tack för all klokskap som du gett mig genom åren!

(Pappa och farmor)

Mindfulness som ett hemligt vapen mot ångest och oro

"Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet." (Stig Johansson)



(Bild lånad från mor och far)

Orden träffar mig i magen när de möter mig på en tidningssida, i en kolumn någonstans. Inser att jag ofta är någonstans i framtiden, oroandes. Det har gått så långt att jag ibland känner ångest över att gå och lägga mig eftersom jag vet att tankarna då kommer att snurra iväg och börja bearbeta saker som jag faktiskt inte kan göra något åt mitt i natten.

Men den här helgen bestämmer jag mig för att inte låta framtiden styra nuet, jag ska vara närvarande. När jag vaknar tidigt på söndags-morgonen bestämmer jag mig för att jag ska somna om till varje pris. Inga tankar ska få stressa igång kroppens system. Jag blundar och fokuserar på nuet, den stilla morgonen, det varma täcket och den mjuka kudden. Vaknar två timmar senare. Utvilad.

Hur gör du för att varva ner ner vardagen snurrar allt snabbare? Alla tips mottages tacksamt!

torsdag 8 oktober 2009

Matveckan



Dinkelbollar gjorda efter vårt standardrecept på dinkelbiffar tillsammans med fullkornsspaghetti och sås.



Färksa rödbetor är jättebilligt just nu! Ett enkelt sätt att tillaga dem är att koka dem och sedan skala och skiva. Mosa getost tillsammans med créme fraiche och bre över. Gratinera i ugnen på c:a 200 grader tills getoströran fått lite färg.



Hjälp av barnen i köket innebär ganska sällan hjälp i ordets rätta bemärkelse, men man blir i alla fall på väldigt gott humör själv när de blir så här glada och positiva av att bidra (eller nåt) till matlagningen.

tisdag 6 oktober 2009

Ny skribent på Vegofamiljen


(Sockriga, söta och fulla med kärlek. Så skulle jag nog bäst beskriva C:s bullar)



Exakt. Eftersom nästan allt bakat och pyssligt i den här bloggen kommer från min fina vego-väninna C tänkte jag att det är la lika bra att hon börjar skriva här hon med. C bjuder på de hembakade kanelbullarna som mina barn skulle bli utan annars, och bidrar med efterätten när vi ska ha middag och det hembakta brödet till brunchen. C har inget emot att bli kallad tant trots att hon inte hunnit fylla 30 ännu. Hon vårdar sin kolonilott och stickar passionerat. Bland annat den fina mössan som Ettåringen har på bilden.Dessutom är hon så gott som en i familjen här hemma, så jag hälsar vegofamiljens nya skribent välkommen! Jag hoppas att hon kommer att presentera sig själv närmare så småningom!
(Ettåringen i ett av tant C:s hemstickade alster)

Vad gör man när NÄTET är nere?

Exakt, jag har levt utan cyber-space i hela 48 timmar nu. Några klantar hade lyckats gräva av en kabel i närheten och plötsligt blev kvällarna väldigt långa.
Så detta är vad jag pysslat med på kvällarna istället för att blogga:

  • Rättat två kilo skrivhäften och gjort bedömningar och utvärderingar på det samma.
  • Strykit allt som behövdes strykas i huset, vilket i och för sig inte var särskilt mycket eftersom jag inte köper kläder som behöver strykas eftersom jag aldrig stryker. I vanliga fall.
  • Försökt titta på Svenska Hollywoodfruar för att förstå det populär-kulturella fenomenet Anna Anka. Gav upp efter en kvart och tittade på Melker Andersson i Mataktuen istället.
  • Läst ut en bok om psykoanalys.
  • Hunnit tänka tanken att jag skulle skriva dagbok på papper, på gammalt hederligt vis. Kom aldrig till skott dock.
  • Spelat Fia med knuff med grannarna. Eller jag kanske borde ha bjudit in dem eftersom deras nät säkert var trasigt också. Tänk vilket tillfälle att skapa lite mysig stämning i kvarteret.

lördag 3 oktober 2009

Pappa, pappa, barn?


(Bebisdocka i ekologisk bommull från Touffie.se)

Mamma, pappa, barn är favoritleken just nu på Fyraåringens dagis. För det är mamma, pappa, barn man leker. Oavsett om det är två pojkar eller två flickor som leker tillsammans.
Maken står och betraktar Fyraåringen och hans kompis som leker i trädgården.
-Det är märkligt att dom inte ens kommer på tanken att leka pappa, pappa, barn säger han fundersamt.
Ur Fyraåringens perspektiv vore det inte så märkligt. Vi har fleratalet vänner som lever i homosexuella relationer. Men dagiset i Tumba är inget normbrytande ställe. Fyraåringen var till exempel det första vegetariska barnet de haft där, men han har i alla fall banat vägen för lillasyster som snart ska göra honom sällskap. Det finns mycket man kan gå runt och fundera på, och just nu funderar jag på hur det kommer att vara att växa upp som normbrytare i en liten ort utanför Stockholm där barn, precis som på alla andra ställen, kan vara ganska elaka mot dem som är avvikande. Av någon anledning känns som att det kommer bli betydligt svårare att smälta in här, än i Årsta där vi bodde förut. Eller så är det bara mina fördomar som spökar.

fredag 2 oktober 2009

Gröna steg


Ecoloco utmanar oss att berätta om vårt senaste steg mot en miljövänligare vardag och vad vi planerar här näst. Loa på ecoloco har själv infört vego-torsdagar som ett steg i en allt miljövänligare vardag!

Såå... Här hemma har Maken infört rotfrukter på menyn. Minst en, helst två gånger i veckan. Nu känns det ganska självklart, men tro mig, för 10 år sedan var rotfrukter något ganska exotiskt i mitt kök. Själv kör jag stenhårt på miljö-linjen i min undervisning i skolan.

- Du är så där lite Greenpeace va?!, det märks! säger de till mig. Och visst är jag väl det. Och jag älskar diskussionerna som uppstår, jag svarar gärna om och om igen, bara jag märker att det får dem att tänka. Här näst väntar den årliga novell-tävlingen, på just temat miljö.

En fredag i oktober





Jag har jordens underbaraste ungar. Både hemma och på jobbet. Jag tar helg med en känsla av glädje och lättnad; så mycket empati, vilja och ambitioner. Jag är så sjukt imponerad av deras sätt att ta sig an skolan på. Läraryrket när det är som roligast. Och sen komma hem till guldklimparna, och höstsolen som fortfarande värmer, och Maken som lagar polenta igen. Denna gång med quornfiléer och salsa gjord på både färska, soltorkade och konserverade tomater. Så gott. Livet när det är precis så som man önskar.

torsdag 1 oktober 2009

Veckans vegetariska vardagsmat



Fina färsfyllda paprikor. Gärna paprikor i flera olika färger så ser det ännu godare ut. Stek quornfärs tillsammans med gröna bönor. Grilla paprikorna i förväg i ugnen på 225 grader upp och ner tillsammans med lite olja. Blanda tärnad fetaost i quornfärsen och fyll paprikorna med. Låt det gratinera en stund i ugnen. Servera med kryddig tomatsås och quinoa.

Ettåringen älskar quornfärsen med quinoa. Tyvärr har hon också fått smak för ketchup, och viftar ivrigt så fort flaskan kommer upp på bordet. Fyraråingen tittar ut genom fönstret och petar förstrött i maten. Ska komma ihåg att inte servera mellanmål klockan fem imorgon...


Det var premiär för polenta hemma hos oss den här veckan. Vi åt tillsammans med frästa rotsaker (varje vecka rotsaker på menyn) och en vitkålssallad med sojabönor, men vi rekommenderar något kryddigare än så. Kanske quornfiléer med en mexikansk gryta? Ska i alla fall provas igen. Populärt hos båda barnen.
Receptet på polenta hittar du på påsen!

Har han gått och blivit humanist?

Jag är inget stort fan av Jan Björklund. Hans militära bakgund avspeglar sig allt för ofta i hans tankar om skolan. Men så såg jag honom prata på TV-nyheterna om ett nytt lagförslag. Alla barn, även gömda och papperslösa, ska ha rätt att gå i skolan. Det är inte en dag för tidigt och känns väldigt humanistiskt för att komma från Björklund. Jag applåderar!