Ja, inte bokstavligen alltså, men tänk om min blogg är en husmorsblogg utan att jag vet om det själv? Tidningen Amelia har en diskussion kring den nya trenden husmorsbloggarna i senaste numret (12/09). Unga kvinnor som anammar ett 50-talsideal och hetsar varandra till att vara så husliga och pyssliga det bara går. Det ska saftas och syltas, scrapbookas och vikas avancerade servetter till lantligt dukade bord. Och visst har jag sett bloggarna, jag tycker till och med att det är riktigt trevligt ögongodis, även om jag inte är så pysslig av mig själv.
Men sen slog det mig att andra kanske uppfattar mig på det viset. Jag skriver mest om barn och matlagning, och det är väl husmoderligt så det förslår? Fast å andra sidan kan jag lova att det mesta som är bakat i den här bloggen är bakat av någon annan. Som rabarberpajen här ovanför till exempel, den är Svärmors verk.
Men jag har faktiskt lite rabarber i trädgården som jag tänkt ta rätt på. Det måste man väl få göra, utan att bli kallad kvinnofälla?
6 kommentarer:
Jag har också tänkt mycket över husmodersidealet och visst syltar jag, vill baka allt bröd själv och helst göra allt från grunden, men det handlar om att jag inte vill att mina barn ska växa av tillsatser och rent ut sagt oduglig mat som jag dessutom får betala dyrt för. Inte för att jag vill leva upp till ett visst kvinnoideal. Dessutom tror jag att människa och jord mår så mycket bättre av kortast möjliga väg från "jord till bord". (Åt middag hemma hos svärdföräldrarna igår och innehållsförteckningen på "pärondrickan" gjorde det så lätt att avstå!)
Jag upplever att din blogg inspirerar till att ta ställning och våga leva efter det man själv tror på och det inbegriper alla våra handlingar - inte att vi ska bli husmödrar a la 50-tal. Egentligen är det ju absurt att jag ska behöva vara så misstänksam mot matindustrin! Hmmm, kanske ligger det något i att vi tvingas in i en kvinnofälla ur den aspekten? Dock känner jag inte behov av vikta servetter och allmänt pyssel!
Tips oss husmödrar emellan som har så mycket rabarber att det inte känns rimligt att äta upp allt till paj: rabarbermarmelad är superlätt och gott - förväll och följ anvisningarna på syltsockerpaketet. Min kompis Pia tipsar om att mixa rabarberkrämen med mixerstaven - minimalt med trådar och nöjda ungar!
Haha, njää... jag har inte uppfattat din blogg som husmoderlig, men jag kanske har missat knypplingstipsen bara?
Alltså det är ju svårt med husmorsbloggarna.
Visst, man ska "få välja själv". Men är det verkligen fri vilja när det ENBART är kvinnor som skriver om husmorsknep? Är det bara slump att deras män inte är det minsta intresserade av att göra sylt?
Nåja folk får skriva om vad de vill. Själv kräks jag lite när folks enda livsmål verkar vara att baka en perfekt cupcake, men så är jag ju rätt gnällig också :-P
Karin: Tack, jag behöver verkligen sådana tips, för jag har mycket kvar att lära kring husmorsbiten. Jag har också full förståelse för att man inte vill att barnen ska äta så mcyket tillsatser. Jag har ofta dåligt samvete för att mina barn inte får hembakt bröd. Hm, lite kvinnofälla varning ändå.
Lina: Nä, så mycket knyppel blir det inte. Däremot kan jag ju gå på en del om vikten av att välja ekologiskt och att det är himla fint att laga egen barnmat. Fast det kanske är mer präkto-varning än husmor? Jag vill i alla fall inte att nån ska känna att de måste ställa sig och mosa bönpuréer bara för att jag tycker att det är skoj..
Präktig kan man få vara!
Jag tycker att det handlar om huruvida man försöker att inspirera andra människor - eller att knäppa dem på näsan och ge dem dåligt samvete.
Där tycker jag helt klart att du är på rätt sida av gränsen :-)
Om du har haft sådana tendenser balanserade du dem rejält när du skrev det underbara inlägget till din dotter om att du hoppas att ska få fortsätta vara den tuffa, framåt tjej hon är. Och du uppmuntrar ju sonen att laga mat-på det sättet bidrar du ju till en bättre balans.
Ska leta fram en blogg som skrev om det där-varför det skulle var sämre att pyssla hemma än att ha andra hobbies?
Själv lagar jag det jag kan själv-för att jag gillar det och orkar jag manglar jag mina lakan. Men om jag inte orkar så blir det höämt-mat och skrynkliga lakan. Det är kanske det som är 2000-talets kvinnoroll-att få välja
Lina: Skönt att du tycker att jag håller mig på rätt sida av gränsen, vill helst inte att du bli så där arg på mig som du blir på vissa andra :P
Anna: Att få välja. Jo, jag smakar lite på det. Fast det är försvinnande få män som väljer cupcakesen. Såg dock några underbara i en annan blogg gjorda av en karl. Ska leta reda på dem tror jag. och att pyssel hemma rankas lägre är ju för att de flesta inte får betalt för det. Mycket pyssel hemma kanske kräver att det är´någon annan som står för större delen av brödfödan? Eller hur man annars tid att hålla på så mycket?
Skicka en kommentar