söndag 17 maj 2009

Man kunde aldrig veta om det var keso i kesoburken


(Somligt kommer du inte att förstå än på ett tag lilla hjärtat!)

Marit tror att det är hon som har kommit på det här med att det är viktigt att äta rester, men riktigt så är det ju inte. Miljömedvetna människor i alla tider har förstått poängen med att ta tillvara på det man har.
I tonåren kunde jag ibland känna en viss frustration när jag öppnade kylskåpet hemma. Pappa hade dille på att spara varendaste liten matrest och stoppa i diverse burkar. Burkar som han givetvis sparat och återanvänt. Man kunde liksom aldrig veta om det var keso i kesoburken eller en liten salladsrest från i förrgår.
Då trodde jag att det berodde på att pappa tyckte att det var mycket roligare att äta gammal sallad eller att han inte orkade hacka ny och fräsch sallad till varje måltid. Stackars pappa, det skulle dröja ända tills jag fyllde 30 (nåja, nästan) innan jag fattade att detta var ännu en del i hans miljöengagemang. Jag har i dagarna klurat på hur jag ska förklara för Treåringen att det är slöseri att ha sönder fullt fungerande saker (när han hade sönder vår andra sopskyffel på kort tid), men det kanske är lika bra att vänta tills han fyllt 30!

4 kommentarer:

CrimsonAnna sa...

Kommer det inte gå åt väldigt många sopskyfflar om du ska vänta;)

Mattehäxan sa...

Hej
Hittade hit genom Läshäxan. Tittade även på den andra bloggen du har. Helmysiga bloggar! Blir lite kluven här om jag ska logga in som privat eller som pedagog? Det blir nog pedagogen som gör sig till känna denna gång.

Appropå sopkyffeln... Hm... jag tror inte du behöver vara orolig för framtiden, ser inte några tonåringar som söker upp sopkyffeln i onödan :-)

maja sa...

Haha, där känner jag igen mig. Jag har otroligt svårt att slänga mat, även om den nu som då hinner bli misstänkt gammal (och även om jag försöker mitt bästa att äta upp det innan det händer). Jag tror till och med att mitt mjölksinne har blivit lite avtrubbat... Är mjölken lite sur lägger jag den i mitt te eller i gröten där det inte märks, och inget fel har jag fått än! (Gissa vem som antagligen kommer att bli magsjuk snart, bara för att jag skrev det där...)

Men det har inte alltid varit så, jag minns hur irriterad jag var på min mamma med alla hennes rester och "gammal" mjölk i kylen. Numera vet jag att affärernas datummärkning i butikerna till stor del är bullshit och förlitar mig till mitt eget sinne.

Vegomamman sa...

Anna: Hm, tänkte inte på det ;)

Mattehäxan: Tack så mycket, kul att du hittade hit:) Den här bloggen är min helt privata, har inte någon jobbrelaterad blogg ännu, men det lär nog bli en i höst!

maja: Jag gör också mitt bästa numer och har kylskåpet fullt av diverse burkar.. Tror aldrig att jag kommer lyckas bli riktigt så konsekvent som min far dock..
Försöker också bli bättre på att "strunta" i datummärkningar, men det är svårt!