måndag 16 februari 2009

Varför vill man äta den ena, men inte den andra?





(Bilder från Kärnans Pekbok om djur)

Det satt jag och funderade på idag, när vi bläddarade i en pekbok om djur, Bebisen och jag. Hur många barn skulle frivilligt börja äta kött om inte deras föräldrar lärde upp dem? Jag har länkat till artikeln förut, men jag gör det igen för den är väldigt tänkvärd; "Blir barn frivilligt köttätare?" Veggiemind.

3 kommentarer:

Sanne sa...

Det finns ju länder där man äter både spindlar och larver, gräshoppor e.t.c Så naturligtvis är det man är uppväxt med det som smakar....

CrimsonAnna sa...

Det är en intressant fråga. Fick en helt ny syn på grisar efter en genomgång av deras sociala liv på gymnasiet. Det är intelligenta djur med invecklat socialt beteende-precis samma argument som gör att jag låter delfiner och schimpanser leva.
Och så säger blandkostarna att vi vegetarianer krånglar till det;)

Från det ena till det andra-bilderna du har i din header är så vackra. De känns så lustfyllda:)

Vegomamman sa...

Tack för berömmet!

Vad gäller de små djuren så känns det så konstigt när man sitter och tittar på söta kycklingar och kattungar i samma bok och vet att de går så olika öden till mötes..
Den ena älskad och kelad med och den andra ond bråd död till mötes!