Att leva med barn är att ständigt vara på gränsen till galenskap

• Galen av rädsla att de ska trilla ner i ett hål, bli påkörda av en bil, svälja ett suddgummi, bli bortrövade av en ful gubbe eller bara vara olyckliga.

• Galen av stolthet för att de leker så fint tillsammans, och att du plötsligt kan gå på biblioteket tillsammans med dem utan att behöva mumla ursäkter åt sura tanter till höger och vänster för att någon av dem vill leka jaga mellan hyllorna och kanske råkar välta en eller annan bok.

• Galen av frustration för att de kissar på mattan i vardagsrummet (med flit) fast de varit torra i över ett halvår.

• Galen av kärlek bara för att de existerar, och är just dina barn.