Sommarlovsmorgon och lattepappor

Treåringen är arg på morgonen. Morfar hade fräckheten att gå och jobba istället för att vara hemma med honom. Inga rationella argument till varför man måste gå och jobba biter riktigt på hans ilska. Bebisen är också lite arg på morfar, inte för att han ska jobba, utan för att han försökte byta blöja på henne som på en liten bebis. Se, det går inte längre! Jag skyndar mig ur sängen i tron att det är något riktigt hemskt som har hänt, med tanke på hennes desperata gråt. Nu är i alla fall morgonbestyren gjorda, och alla har lyckats ta sig ut i solen.



(Bild från lattefarsan.se)

Jag dricker kaffe och läser Abetarbladet. Läser om den nyutgivna boken Lattefarsan av Henrik Harr."Ta med barnvagnen på rock-klubb" lyder rubriken. Idén och tanken med boken är god. Den syftar till att få fler pappor att förstå att det är kul att vara föräldraledig, att man inte behöver ge upp hela sin personlighet och tidigare liv bara för det. Jag tänker att det inte är så konstigt att ingen gjort en liknande bok för mammor. Mammor har nämligen i alla tider förstått att barn innebär att man delvis ger upp en bit av sina egna intressen. Åtminstone tillfälligt, och att det är helt i sin ordning. Barnen är inte små särskilt länge, snart kan vi gå på rock-klubb och dricka whiskey i önskad utsträckning igen. Föräldraledigheten är ingen uppoffring, utan en självklar del av livet när man väljer att skaffa barn. Tycker i alla fall de flesta jag känner.