fredag 12 juni 2009

Sista dagen






Trött. Tröttare. Tröttast. Men det är sista dagen på min föräldraledighet. Det känns lite sorgligt i magen, lite mer gråtmild än vanligt när jag bläddrar igenom morgontidningens rubriker.
På måndag börjar semestern, och i augusti är det dags för Maken att ta över rodret här hemma.
Så här skönt har vi haft det på morgonen i alla fall, fast vi alla är lite slitna. Treåringen softar i soffan en stund nu, och jag ska försöka råda bot på min trötthet med ännu en kopp kaffe. Man vill ju vara på topp den sista dagen, ingen kan ju garantera att det blir någon mer föräldraledighet. Någonsin.

4 kommentarer:

Karin sa...

Igår var också min sista dag på föräldraledigheten. Min man tar över till hösten även han. Det känns konstigt. Jag är ganska trött på att ständigt städa, tvätta och diska, men jag vill inte förlora tiden med barnen. Dessutom är det sådan fart på den yngsta just nu så det ska bli skönt att vara två under några veckor. Det här året har gått så fort. (Igår åkte jag ner och sa farväl till studenterna, jag kan inte fatta att de redan ska sluta!) Det blir nog inte något mer föräldraledigt år här heller.../Karin med känslorna lite huller om buller

Frida M sa...

Karin: Är också trött på plockandet, städandet.. Hela den biten. Men kan inte låta bli att vara lite avundsjuk på Maken som ska få följa barnen hela hösten. Fast egentligen vill jag nog börja jobba. Tycker det är himla kul också!

Åsa sa...

Måste bara skriva en rad jag också! Jag har också avslutat min föräldraledighet i dagarna, föräldraledigheten som förmodligen är den sista! Jag har också precis sagt farväl till "mina" studenter och då jag var på skolan och gjorde det kände jag en längtan tillbaka till jobbet. Jag är också trött på allt plockande, men det är vemodigt att tänka på att denna tid nu är över. Bebisen vi väntade så på är här nu, han är redan 14 månader och ska snart börja dagis. Tog jag verkligen till vara på denna tid? Jag hoppas och tror det. Kram på er! / Åsa i Falun

Frida M sa...

Åsa: Och vad betyder det egentligen att ta till vara på tiden? Att ligga på soffan och gosa tillsammans med bebisen? Passa på att träffa andra mamma-lediga och fika? Göra något viktigt projekt i hemmet? Lite av varje? Och man ska ju inte lämna sina barn... Bara spendera lite mindre tid med dem. Fast det är ändå lite sorgligt.