Till alla matbloggare...

(Nej, Julie var inte heller oberörd av att pula ner den levande hummern i det kokande vattnet)

... kan jag varmt rekommendera filmen Julie och Julia som vi såg i julhelgen. Jag lovar att alla hängivna matbloggare får sig ett igenkännande skratt... Och om man inte är matbloggare kan man gotta sig i lite amerikansk TV- och matkultur i form av det fantastiska porträtt av matikonen Julia Child som Meryl Streep gör.

Inte det minsta vegetariskt dock, det framgår ju med all (o)önskvärd tydlighet av bilden om inte annat!

Pappa och Maken var inte lika övertygade, de tyckte att filmen var lite för långsam och "pratig" (vilket egentligen betyder "för lite biljakter").

Julen = Family living

(Ögon som tindrar i kapp med julgranen. Och lots of rödbetshommus runt munnen.)

(Morfar som tomte. Med en bebismössa som improviserat tomteskägg.)

(Sötaste syster-yster och finaste kusin-vitamin)

(Gull-brorsan med söta flickvännen såklart)

(Julfin i mosters återvunna finklänning, klassisk och tidlös)

(Julaftonspromenad och glögg med mormor)

(Till Linköping kom vi på annandagen, lek och mys med världens bästa faster och farbror. Och lill-kusinen förstås.)

(Kinder som jag inte kan låta bli att pussa på!)

(Även jag, som mest fotar andra, lyckades fastna på en bild. Gammel-mormor och gammel-moster i bakgrunden)

(I mellandagarna slappar vi och äter chips...)

Solidaritet

Om alla i Sverige minskade sin köttkonsumtion med 75 procent skulle ytterligare 3 920 700 människor kunna leva på jorden med svensk levnadsstandard utan att öka belastningen på miljön. (Källa: Corren 21/12-09)

Några rätter från vårt vegetariska julbord

Det mesta av maten till julbordet förbereder vi dagen innan. Så att det ska vara så lite stök som möjligt på självaste julafton! Här är tre nya rätter som jag gillar skarpt! Lingoncoleslawn hade en perfekt ton av sötma frn äpplet som balanserades av lingonsylten och senapen. Linssalladen är kryddig och smakrik och brorsans vego-bullar var alldeles utsökta, och väldigt lika traditionella köttbullar i konsistensen. Vego-jansson gör vi på samma sätt som förra året, fast med grädde istället för Milda-minimat, det blir mycket godare!

Coleslaw med lingon (Ur Ät dig frisk med grön mat av Engström och Johansson)

300 g finstrimlad vitkål

2 röda äpplen, grovt rivna

2 dl havregrädde

1 tsk fransk senap

0,5 tsk salt

2 msk lingonsylt

Blanda samtliga ingredienser och arbeta samman kålen till en mjuk konsistens. Låt salladen stå svalt före servering.

Röd linssallad med curry och chili (Ur Ät dig frisk med grön mat)

3 liter vatten

3 dl röda linser

3 dl finhackad salladkål

3 tomater, finhackade

1 purjolök, finstrimlad

2 msk curry

Örtsalt

2 msk Olivolja

1 spansk peppar, finstrimlad

Koka upp vattnet och tillsätt linserna under omrörning så att de inte klibbar ihop. Koka dem 7 minuter. När de är färdiga, häll dem omedelbart i ett durkslag och skölj med kallt vatten. Låt dem rinna av ordentligt och blanda sedan i grönsakern. Smaka av med kryddorna och olivolja.

Brorsans quornbullar med timjan och vitlök

750 g quornfärs

3 ägg

5 vitlöksklyftor

1 kruka färsk timjan

2,5 dl grädde

Ströbröd

Salt, peppar

Blanda allt till en skön smet och forma till små, fina bullar. Stek på medelhög värme tills de fått fin färg.

Mest av allt önskar jag mig

Det är så stilla här i byn. Av julstressen märks nästan intet. Vi är åtta personer som samsas om utrymmet, och ändå finns det plats för lugnet.

Med den nya utbyggnaden som mamma och pappa kämpat med hela hösten finns det gott om ytor att springa på också. Och många soffor att ligga och slappa på.

Innan julmaten ska börja lagas fixar pappa hemgjord pizza med sockerärter. Fast det är inte lätt att laga pizza åt vår familj, det ska gudarna veta. En äter inte ost gjord av komjölk, två vill inte ha ost med löpe och en fjärde är snudd på vegan. Ja, och så fyra helt "normala" lakto-ovo-vegetarianer då. Varje bit rutas noga in och förses med "rätt" ostar.

Sjäv önskar jag mig svar på livets alla frågor, skratt, glädje och att få växa som människa.

Närå, mest av allt önskar jag mig en organiserad hall där den ena vanten alltid hittar den andra när man ska gå ut. Och att barnen ska vilja tokdansa med mig i köket till lättsmälta radio-hits på the Voice ibland. Ja, och så att, precis som nu, få känna lite julefrid tillsammans med mina nära och kära, mer än så behövs faktiskt inte.

God jul till er allihop och hoppas att ni också får en rejäl dos med julefrid!

Just nu

• Försöker jag smälta att jag sovit 14 timmar i natt. Det är ganska avancerat faktiskt, närmare bestämt dubbelt så mycket som jag sover en vanlig natt (när jag inte somnar samtidigt med 1-åringen och dessutom tar sovmorgon till halv nie, bara sådär).
• Surar jag över att världens mäktigaste inte lyckades åstadkomma något vettigt i Köpenhamn. Det hade varit julefrid om något.
• Försöker jag övertyga mina barn om att det är roligt och härligt med snö. Alla barn blir nämligen inte lyriska, bara för att det kommit snö. Våra tycker att det är tämligen överskattat. Fast lite får man skylla sig själv när man envisas med att kasta av sig vantarna hela tiden...

• Sen stänger jag förhoppningsvis av "jobbhjärnan" och går på fullaste allvar in för uppdraget "långt och slappt lov". På måndag ska den definitivt ha hunnit varva ner!

• Att sitta bredvid Fyraåringen när han på papper efter papper utforskar färgernas universum är totalt avstressande!

Citerat från klimatmötet i Köpenhamn

Bild: Wikipedia

"Om vi bara ändrar vår livsstil lite grand så gör det skillnad. Jag har själv varit vegetarian i sju-åtta år just av detta skäl. Du mår bättre, planeten mår bättre."

Rajendra K. Pachauri, Chef för FN:S klimatpanel och Nobels fredspristagare 2007.
(Källa: Expressen 18/12-09)

Fantasifulla pepparkakshus!

(Pepparkaksigloo skapad med många små pepparkaksplattor och ett oändligt tålamod)


(Hus enligt mallen)

I vanlig ordning när det är något bakat här i bloggen så har jag inte gjort det själv. Med en dag kvar på terminen ordnade vi pepparkakshus-tävling med våra 9:or, och jag måste säga att jag är rätt impad över resultatet. De hann BÅDE jonglera med äggulor, sprida mjöl omkring sig, droppa socker-klister på golvet OCH göra jättefina pepparkakshus. Ungdomar har en fantastisk simultanförmåga...


(Toppig alpstuga som även uppfyller MVG-kriteriena i matematik för geometri och volym-räkning. Om nu någon skulle vara intresserad.)
De som inte gjort egna mallar använde den här standardmallen, och den funkade bra, gick att anpassa lite efter smak och tycke. Recept på hur du gör kristyr finns här. För att sätta ihop huset hettar du upp vanligt strösocker i en stekpanna tills det blir flytande. Man får vara noga med att röra så att det inte bränner fast bara. Och passa sig för brännblåsor, för det blir jäkligt hett. Annars busenkelt!


(Hus enligt standard-mallen)

Lunch på stan: Seyhmus vegetariska buffé

Vi hade bara hunnit från parkeringen på Långholmen till Loppisjulmarknaden nere på Strand när Fyraåringen började vråla att han var hungrig. Som tur var är det bara ett kvarter upp till Seyhmus vegetariska lunch-buffé, som jag inte provat på väldigt länge.


(Ettåringen gillade den gula linspastejen som var mild i smaken)

Lokalerna var väldigt fräscha och fina, ja allt kändes väldigt fräscht, vilket är superviktigt när man ska äta buffé. 100 kr/person och 30 kr för Fyraåringen. De tog inget extra betalt för Ettåringen. Plus för många goda röror som hommus, linspastejer, tzatziki och annat och att det fanns två olika soppor för den som ville äta en lättare lunch. Utsökta, kryddiga falafflar och fina sallader. Sen är ju hela restaurangen krav-märkt, och de har också ett litet utbud med krav-märkta produkter till försäljning.

På minussidan måste jag säga att jag är lite besviken på de varma rätterna, det var ingen som var sådär jättelockande. Barnen var inte heller överförtjusta eftersom mycket var ganska starkt kryddat, och det var svårt att veta vad som passade dem. Då kan jag tillägga att våra barn är vana vid att äta kryddig mat. Fyraåingen åt sig mätt på mackor. Det är ändå en prisvärd lunch på stan och jag kan rekommendera alla ett besök om man vill ha en matig vegetarisk och ekologisk lunch.


(Falafflar, groddar och bröd var det som föll Fyraåringen i smaken)

I välsignad juletid...

Jag vet, det blev ett längre uppehåll än vad jag tänkt mig. Men julpysselkvällar, 30-årsfiranden, julshowsrepetitioner, Öppet hus på skolan, rättning med påföljande betygssättning och allmänt julstök har liksom trängt ut bloggandet i periferin den här dryga veckan. Mellan varven har jag också med olika medel försökt samla energi till att orka med slutspurten med humöret i behåll!



(Ett av mina favoritmotiv, vissnade nyponrosor. Typ det enda som lyser upp naturen så här års.)

Jag ville helst ligga på soffan med en filt upp till hakan och göra ingenting, men Maken envisades med att det var bättre att ge sig ut i grådiset och dricka kaffe och äta lussebulle på utkiksberget. Och som vanligt hade han irriterande rätt, jag blev ju faktiskt mycket piggare.



Lite fest och mingel med goda vänner ger också en välbehövlig energiboost. Även fast det inte är så avslappnande att hysa mina två små monster (det är barnen jag menar om någon undrade...) i en tvårummare i fem timmar. Tur att festen var full av supertrevliga och välvilliga barnvakter som turades om att aktivera de små liven!



Tröttnade också på att se mitt eget glåmiga ansikte i spegeln varje morgon och bestämde mig efter stor vånda för att rama in det med lite färg. Redish, det kändes som en uppiggande färg. Vi får se hur länge det håller innan jag tröttnar på det med.

En lång dags färd mot natt

Just så har den här veckan känts. Som en enda lång resa mot natten när man ska få sova, slippa tänka. Det här har varit en riktig vansinnesvecka på jobbet, man slutar aldrig att förvånas i det här yrket, vare sig över andra eller vad jobbet gör med en själv som person. Har den senaste veckan känt mig som min egen elaka styvsyster och undrat lite vart "the real me" tagit vägen. Känsloutbrotten har avlöst varandra och jag är inte så säker på att alla varit välgrundade.
Förhoppningsvis kommer jag åter efter lite vila i helgen. Nu ska jag sluta skriva innan jag skriver något dumt eller elakt om någon.

Ni missar väl inte...

...Vegomässan i Stockholm nu i helgen? Tiderna är lördag 10-18 och temat är julen och du hittar mässan på Enskilda galleriet på Kronobergsgatan 37. Ett givet mål för den som inte har något inbokat på lördag.

Snabbvego på 15 minuter

Det här är en sådan rätt man kan laga när man har bråttom och "inte har något hemma".

4 personer

1/2 påse quornfärs
1/4 vitkålshuvud
Några dl frysta gröna ärter
Blomkål, broccoli, morot eller någon annan grönsak
1/2 tsk garam masala
Lite curry
Salt, peppar
Soja
Olja till stekning
En näve skalade sesamfrön

Strimla vitkålen och dela grönsakerna i ätvänliga bitar. Värm upp oljan tillsammans med garam masala och curry. Fräs quornfärsen tillsammans med soja. Lägg i vitkålen och grönsakerna och fräs tillsammans med quronfärsen och kryddorna. Lägg i de gröna ärterna och låt dem ta smak. Salta och peppra. Rör i en näve skalade sesamfrön på slutet. Servera med quinoa och eventuellt någon sås.

Plötsligt minns jag!

(Foto: Linda Madsen)

Man har ju inte alltid varit en småbarnsmamma i ett radhus. Helgens aktivitet, konsert med legendariska The Sonics på Debaser Medis, påminde mig om det. Plötsligt mindes jag varför man envisades med att åka på rockfestival vareviga sommar, lervälling och myggor till trots. Att gå på rockkonsert gör att man känner sig så ... levande. Att konserten dessutom avslutades med ett oannonserat gästspel av The Hives gjorde inte saken sämre.
Dagen idag har ägnats åt mer typiska radhusaktiviteter som att gå i skogen och samla diverse fynd i en påse, hänga upp adventsstjärnor och storstäda. Rätt trevligt det med måste jag säga.

Kamut- och sötpotatisgryta med citrongräs

Här är ännu mer hälsokäk från Renée Voltaires sköna kokbok "Peace, love and food". Den här rätten var ingen favorit hos barnen, men vi vuxna tyckte att det var både gott, smakrikt och kändes bra i magen efteråt. Ett tips som Renée Voltaire ger i boken är att "strössla" tallriken med så mycket nyttigheter som möjligt, om man håller på så har man snart inte plats för "onyttigheterna" längre....

4 personer

2 dl kamutvete
2 sötpotatisar
1 röd lök
1 zucchini
1 röd paprika
2 tomater
1 broccolistånd
1 fänkål
1 citrongräs
2 skalade, färska vitlöksklyftor
Olivolja till fräsning
1/2 tsk sambal olek
Lantbuljong
Några nypor havssalt

Koka kamutvetet enligt paketets anvisningar. Sila bort överflödigt vatten. Skala och tärna sötpotatis och rödlök. Dela resten av grönsakerna i ätvänliga bitar. Finhacka citrongräs och vitlök. Hetta upp olivolja i en stor kastrull. Fräs görnsakerna med citrongräs, vitlök och sambal. Häll på vatten så att det täcker och tillsätt lantbuljong. Koka under lock tills alla grönsaker är mjuka, 15-20 minuter. Slå på mer vatten om det behövs. Rör ner det kokta kamutvetet och smaka av med salt. Servera med bröd.

"If God had not intended for us to eat animals, how come he made them out of meat?"

Sarah Palin, som var republikansk vice presidentkandidat i amerikanska president valet 2008, har fått släppa en bok Going Rogue: An American Life. Boken är en självbiografi av hennes liv hittills...

Jag har själv inte läst boken, men vet att Sarah Palin har en ganska skön syn på djur och djurliv:

“I love meat. I eat pork chops, thick bacon burgers, and the seared fatty edges of a medium-well-done steak. But I especially love moose and caribou. I always remind people from outside our state that there's plenty of room for all Alaska's animals -- right next to the mashed potatoes.”

“If any vegans came over for dinner, I could whip them up a salad, then explain my philosophy on being a carnivore: If God had not intended for us to eat animals, how come He made them out of meat?”

Amerikansk konservatism i ett nötskal.

Casserole amandine

Det här är ett recept från Sarah Browns Stora vegetariska kokbok som vi testade något modifierat igår, jag skriver vårt recept eftersom att jag vet att det smakar riktigt gott. Gott och fräscht med många variationsmöjligheter.

4 portioner

2 stora finhackade lökar
rapsolja för stekning
450 g tvättad och borstad fasta små potatisar
450 g slantade morötter
2 msk hackad persilja
6 hela skalade vitlöksklyftor
1 dl vitvinsvinäger
4 dl vatten
50 g malen mandel
salt och peppar
2 gulor av hårdkokt ägg
100 g ärtor

Garnering
hackad persilja
hackad hårdkokt äggvita

Använd en stor kastrull med lock.

1) Stek löken under omrörning i oljan tills den är mjuk.

2) Dela potatisarna i fjärdedelar. Tillsätt potatisen och morötterna. Lägg på locket och låt steka i ytterligare 5 minuter.

3) Tillsätt persiljan, vitlöken, vinägern och vattnet. Salta och peppra väl. Låt koka under lock i 10 minuter.

4) Mortla under tiden mandeln och äggulan till en jämn massa. Tunna ut med ca ½ dl av kokvattnet. Rör gradvis ner blandningen i grytan, tills allt är blandat väl.

5) Tillsätt ärterna, lägg på locket och sjud i ytterligare 10 minuter eller tills grönsakerna är mjuka. Garnera och servera.

Guilty by attempted murder?

Vi har köpt råttfällor. Jag vet det känns sjukt obehagligt, men tanken på att ha en råtta inne i huset gör mig nästan magsjuk. Jag övervägde att lägga in en bild på en råtta i bloggen, men jag tyckte att bilden var för obehaglig. Jag har försökt att se dem som vilka djur som helst; kaniner, marsvin. bävrar eller what ever. Men det går inte, tanken på att möta en råtta får mig att kallsvettas och må illa. Grannen har redan fångat fyra stycken. Ute alltså, men om man inte tar dem så kommer de in säger han. Ja, detta är så sjukt obehagligt, men om vi hör dem springa i väggen måste vi också sätta ut våra fällor. Planerat mordförsök? Eller vad gör man?

Boveteotto med pistagenötter och ruccoladip

Nu när julmånaden närmar sig med stormsteg försöker jag leva lite extra hälsosamt, i förebyggande syfte liksom. Då är Renée Voltaires kokbok "Peace, love and food" en fin inspirationskälla. Den här lilla anrättningen gick jättefort att göra och dipen blev väldigt god. Nästa gång jag gör den ska jag nog ha i lite fler olika sorters grönsaker bara, det blev lite tråkigt med bara vitkål. Skön mättnadskänsla efteråt.

Boveteotto (4 personer)

3 dl skala bovete
1 msk lantbuljong
Olivolja till stekning
2 nypor curry
1 liten nypa spiskummin
1 knivsudd sambal oelek
1/4 litet vitkålshuvud
Tamari
1/2 dl vatten
1 bit ingefära
1 nypa havssalt
Skalade pistagenötter till topping

Skölj bovetet i hett vatten. Koka sen med lantbuljong i c:a 20 minuter. Sila bort överflödigt vatten. Hetta upp oljan i en stekpanna lägg i curry, spiskummin och sambal. Strimla vitkålen och lägg ner i pannan. Ringla över Tamari och lägg ner det kokta bovetet. Vänd runt ordentligt i pannan och tillsätt vatten. Skala, finhacka och blanda ner ingefäran. Salta och vänd runt. Tillsätt mer vätska om det ser torrt ut. Servera med ruccoladipen och pistagenötter på toppen.

Ruccoladip

3 dl turkisk yoghurt
70 g ruccola
1 hackad vitlökskyfta
En nypa havssalt

Blanda allt i en skål. Mixa med stavmixer.

En hyllning till den vanliga människan

Var och såg Marcus Birros föreställning på Södra teatern. En enkel föreställning som man blev varm i hjärtat av. En före detta dekadent och alkoholiserad poet med kissiga kalsonger som via Norrköping tagit steget över till andra sidan och numera sällat sig till de "vanliga människorna". Då menar han inte dem i träningsoverall som Kanal 5 försöker skildra i dokusåpan Ullared, utan dem som storhandlar på lördagar, bara köper KRAV-bananer, har rena kalsonger och kammad frisyr och tycker att "Claes Ohlsson har allt". Kort och gott tycker jag att kärnan i Birros föreställning handlar om att om man tidigare varit full jämt är det enkelt att se lyckan i att vakna upp en lördags-morgon och längta efter kaffe och inte en sup. Att sen ta ett varv i lägenheten, bädda sängen och plocka upp några strumpor som ligger där så att de inte ska samla damm.

Det är alltid härligt att bli påmind om hur bra man har det egentligen. Att ha ett alldeles vanligt lärarjobb som man trivs på med schyssta kollegor och världens bästa ungar. För tonåringar är faktiskt för det mesta, tvärtemot vad många tror, både smarta, roliga och ganska empatiska. Att ha en familj och goda vänner som man får tillbringa några soliga förmiddagstimmar med i skogen. Japp, vi börjar bli ganska bra på den här småbarnsfamiljsgrejen. Sojakorvsgrillning, termoskaffe, rubbet. Sen att alla småbarnspappor måste gå raka vägen hem och lägga sig efter allt eldande och fäktande med korvpinnar som förvandlats till spjut är en bagatell i sammanhanget. Det är så skönt att ha ett alldeles vanligt liv som man trivs så himla bra med.

Fyraåringen tycker att pappan behöver sig en uppläxning:

- Fy vad dum du är pappa, ikväll får inte du något godis, du får bara äta kött!

Värsta hotet, eller hur...

Bakad potatis med senapsröra

Det här receptet kommer från ELLE nr 11/09, vi har bara lagt till sojabönor i röran. När jag frågade Maken hur svårt han tyckte att det vara att laga sa han en 8 på en 10-gradig skala. Men sen ångrade han sig och tyckte mest att det var lite tidsödande. En del förberedelser kan nog göras innan i alla fall, för jag tyckte att det här blev supergott och är absolut värt att testa.

8 stora potatisar av mjölig sort
50 g smör
2 purjolökar skurna i tunna ringar
1 vitlöksklyfta
4 finhackade vårlökar
4 msk vispgrädde
1 msk grov senap
2 dl kokta sojabönor
100 g riven cheddar (vi använde vår standard Västan)

Tvätta potatisar och picka hål med en gaffel. Baka dem sedan i ugnen i 1 timme i 200 grader tills de blivit mjuka. Smält hälften av smöret i en stekpanna och fräs purjolök tillsammans med sojabönor tills purjon blivit mjuk och fått färg. Stek sedan ytterligare en minut tillsammans med vårlök och vitlök. Dela potatisarna på längden och skopa över innehållet i en bunke utan att förstöra skalen. Mosa potatisen tillsammans med resten av smöret , senapen, grädden, hälften av osten och all lök. Fyll de tomma potatisslaöem med röran och toppa med resten av osten. Grädda sedan i ugnen tills osten har smält och fått fin färg.

Favorit goes eco

Världens godaste senap (enligt Maken, det är han som är mest intresserad av senap i vår familj) finns nu också som ekologisk. Och bara 2 kr dyrare än originalet.

Lite sköna höstbilder

Lasagne med två olika såser

Det är en lasagne som jag hittat på efter mycket funderande. Den tar mycket tid, men det är det värt...

En burk passerade tomater
En gul lök
Flingsalt smaksatt med svamp
Peppar
Vitlöksgrillkrydda
Honung
Tabasco
Rapsolja och smör

1 squash
Grillkrydda
Salt
Cayennepeppar
Peppar
Rapsolja
Smör

10 champinjoner
2 vitlöksklyftor
Flingsalt med smak av svamp
Vitlöksgrillkrydda
Peppar
2 matskedar balsamvinäger
Ett par droppar tabasco
5 dl cremé fraiche
1 matsked soja
Honung

Lasagneplattor
Riven ost

1) Lägg en klick smör och lite olja i en kastrull, finhacka löken och stek den på medelvärme. Häll på de passerade tomaterna, krydda, tillsätt honung och smaka av. Låt såsen koka och reduceras till ungefär hälften. Smaka av igen.

2) Dela squashen. Skär skivor på längden. Krydda rejält och stek squashen hårt i smöret och oljan.

3) Smält smör i olja i en stek panna. Skiva champinjonerna och lägg dem i stekpannan.
Pressa vitlöksklyftor över svampen, krydda med salt, peppar och vitlöksgrillkrydda. När champinjonerna är ordenligt stekta, tillsätt balsamvinägern och tabascon. Låt det koka in och häll sedan på cremé fraiche och soja. Låt det koka upp och smaka av med honung, salt och peppar.

4) Smöra en ugnssäker form. Lägg ett tunt lager med cremé fraiche såsen underst, sen lasagne plattor, tomatsås med squashen i. Fortsätt varva. Avsluta med cremé fraichen och ost.

5) Gratinera enligt anvisningarna på paketet, låt lasagnen vila i 5 minuter innan serveringen.

Vitaminbomb till middag

Så här års gäller det att boosta kroppen med vitaminer. Själv är jag fantastiskt sötsugen mest hela tiden, men jag försöker att inte falla för frestelsen att stoppa i mig en massa skit.
Den här måltiden bjöd Maken på igår i alla fall, broccoli (som är typ världens nyttigaste) gjord i ugnen tillsammans med ädelost och sesamfrön, fullkornspasta och en vitkålssallad med mandariner och svarta bönor. C-vitaminet i mandarinerna hjälper till att ta upp järnet i bönorna och broccolin. Både väldigt billigt och gott!

Gulbetor i ingefärslag

Ett annorlunda och gott sätt att göra ugnsgrönsaker på bjöd min moster på häromdagen. Hon använde gulbetor, som har rödbetornas söta smak, men inte färgar de andra grönsakerna. Efter att grönsakerna rostats i ugnen häller man över en lag gjord på vitvinsvinäger, ingefära och socker. Man blandar ingredienserna i en kastrull och låter det koka upp tillsammans. Jag vet inte hur mycket hon använde av varje sort, men man får smaka sig fram. Avsluta med lite flingsalt flr att balansera smaken.

Skönhetsjunkie krisar

Vi har krisat fram och tillbaka hela hösten, jag och bloggen. Ni som hängt med ett tag vet att jag är lite av en skönhetsjunkie. Med det menar jag inte ytlig skönhet som smink och kläder (även om jag tycker sånt är kul också) utan det handlar om att jag kan gå i taket av en vacker bild, ett vackert ord, en välformulerad mening, barnens och mannens ansikten varje morgon, glädjen i ögonen hos en elev som känner att den lyckats med något den skrivit, skimret i ansiktet hos en vän som är gravid, en målning, en gammal gulnad tapet. Sådan skönhet som gör att själen mår bra.


(Vad kan vara gråare än en grå dag i november?)

När det kommer till bilder så handlar det ofta om hur ljuset råkar falla. Rätt ljus är lika med vacker bild. Så mitt största problem med bloggen just nu, förutom att jag inte lagar någon mat, är att jag tycket att den blivit så ful. Jag vill gärna tro att det är ljusets fel, att dystra mörka november gör att alla bilder känns trista och dassiga. Men till bloggens försvar får jag väl säga att det mesta är lite trist och dassigt i november. Alla har väl perioder när man inte orkar fixa sig så mycket, och jag får väl se det som att bloggen just nu är lite vardagssunkig och inte orkar bry sig så mycket. Men just därför kanske det blir lite färre inlägg i november, december har ju julmaten, och snön och juleljusen att lätta upp stämningen med. I väntan på det hämtar jag inspiration hos alla andra fina bloggar som finns i blogglistorna, leta du med!

Testat: Små sojafiléer från ICA

Idag när vi fick lite bråttom med middagen passade vi på att testa en produkt ur ICA:s nya serie med vego-produkter. Små sojafiléer heter de. I vilket fall som helst helt okej, inte så smakrika i sig, de kräver egen kryddning, men bra konsistens. Fyraåringen gillade dem också, Ettåringen mer skeptisk. Till det åt vi vad vi hade hemma, basmatiris, haricot vert stekta med flingsalt och vitlök och en röra som vi gjorde på philadelphiaost, fransk örtkrydda och örtsalt. Kanske inte värsta gourmetkäket på lördagskvällen, men det gick fort och fick godkänt. Tyvärr innehåller alla produkterna i serien äggvita, så inget för veganer.

På veggiemind kan du läsa mer om produkterna.