Cous cous med ingefära och tomat

I slutet av veckan gäller det att bli av med de färska grönsaker och rotfrukter som ännu inte gått åt, och då passar det bra med en klassisk grönsakspytt. Till det gjorde Maken en cous cous-variant med ingefära och tomat som blev så god att ni måste få rexeptet:

Cous cous med ingefära och tomat (4 personer)

3 dl cous cous (fullkorn)
1 färsk tomat utan skal
1 msk tomatpuré
1/2 buljongtärning
1 cm riven ingefära

Finhacka tomaten. Koka upp vattnet enligt paketets anvisningar tillsammans med hackad tomat, tomatpurén, buljongen och ingefäran. Tillsätt cous cousen och koka enligt anvisningar. Dra av och låt stå 5 minuter. Blanda i en klick smör innan servering. Servera tillsammans med en pytt innehållandes de grönsaker eller rotfrukter som du råkar ha hemma.

Lästips

I det nummer av tidningen Amelia som finns i butik nu delar Emelie, som också skriver bloggen hippihäxan, med sig av sina bästa tips för en vegetarisk och ekologisk vardag. Läs hur hon fixar "Hell hour" som heltidsarbetande, ensamstående trebarnsmamma, helt klart imponerande!

I samma nummer får vi lite olika matsmarta råd. Det jag gillar bäst är att kaffe faktiskt är rena hälsodrycken. Jag ska genast sluta ha dåligt samvete över de där extra kopparna jag häller i mig inför eftermiddagens möten.



Och, ät frukt och grönsaker med skalet på. Det mesta av antioxidanterna och fibrerna sitter i skalet.

Hell hour (och snabbpasta)

Fick en förfrågan för ett tag sedan om jag ville vara med i tidningen Amelia och prata om "Hell hour", alltså den timmen då man ska avsluta på jobbet, packa ihop och hämta barnen på dagis, snabbhandla mjölk och sen fixa middag till hela familjen. Hur får vi som vegetarisk småbarnsfamilj ihop den ekvationen? Sanningen är ju så tråkig att "Hell hour" inte riktigt existerar hemma hos oss. Jag veckohandlar alltid i början av veckan, och vi brukar inte behöva komplettera före helgen. Maken studerar, och har både tid och ork till att fixa middagen, då han hämtar barnen efter mellis för det mesta. Jag glider oftast in runt klockan fem och sätter mig vid dukat bord, så jag hade nog inte gjort så bra ifrån mig i tidningsartikeln... Min egentliga slutsats är nog att jag inte tror att vi har det stressigare än andra för att vi äter vegetariskt. Quornfärssås går ju lika snabbt att slänga ihop som en köttfärssås, sojakorv är lika enkelt som köttkorv och så vidare.

Vissa dagar blir ju ändå stressigare än andra, med fotbollsträningar och annat som ska passas, då blir det oftast någon snabb pastavariant. Det här är en av mina favoriter sen jag var liten:

Spenat och ostsås (4 personer)

150 g fryst hackad spenat
3 dl lättcrémefraiche
1 dl riven ost
1/2 krm Muskotnöt
Ett stänk vitpeppar
1/2 tärning grönsaksbuljong
Örtsalt

Tina spenaten på medelstark värme i en stekpanna, tillsätt crémefraichen och koka upp. Smaksätt med buljong, vitpeppar, örtsalt och muskotnöt. Rör i den rivna osten på slutet. Servera med nykokt pasta.

Vad äter ni stressiga dagar? Bjud gärna på ett recept om ni har lust!

Varför ska min verklighet vara så mycket mer rätt än hennes sagovärld i rosa?

Min flicka älskar rosa. Och mumsar förtjust i sig de alltid lika fantastiskt prinsessrosa cupcakes som vännen bakar. Ja, hon älskar rosa, men hon är också helt övertygad om att det är morfar och inte mormor som köpt den lila kappan med brodyr, eftersom det är pappa som köper nästan alla hennes kläder annars. En tvåårings logik.

Jag har gett upp och låter henne hållas, hon får gärna gå runt i prinsessklänningar till vardags, bara hon fortsätter klättra, bygga med lego, meka med låtsasmotorer i soffan och spela fotboll likväl som rita, pyssla och natta dockor. Och faktiskt, den lila mössan med döskallar och den röda med bilar, som hon ärvt efter brorsan är också favoriter. "Ge ditt barn tusen möjligheter istället för två" brukar min genus-studerande vän säga. Och det måste ju vara att tillåta allt; från prinsessklänningar, till nitarband, unisex-gulliga djurmotiv, foppa-tofflor, virkade 70-tals västar och döskalletryck. Varför ska min verklighet vara så mycket mer rätt än hennes sagovärld i rosa?

Makeover

Japp, plötsligt och helt spontant så här på lördagskvällen kom jag på den crazy idén att göra bloggen lila (min nya favoritfärg). Och med detta följde en ny header och lite nya bilder på vegokidsen. Vet inte om bloggen kommer få fortsätta att vara lila, men någon form av förändring behövdes i alla fall i mitt liv. I vanliga fall brukar jag färga mitt hår när jag är på det humöret, men det är så mycket svårare att ångra när man gör något galet med håret än med bloggen. Säg till om ni tycker att det är jobbigt att läsa mot den skrikiga bakgrunden...

Min förhoppning är i alla fall att precis som att nya träningskläder kan sätta fart på träningslusten, så ska lite ny färg till bloggen göra mig mer peppad att skriva. Har ju för sjutton redan producerat tre inlägg på en kväll, vilket är mer än på typ hela förra månaden...

Vacker mat att bjuda på är...

.... rödkålssallad. Här i sällskap med babyspenat, sojabönor, tomat och gröna ärter.


...och polkabetor. Här kokta och serverade med flingsalt med Karl-Johan svamp.

Tack för all hälsopepp!

(Jag tillsammans med Tant H och Tant C efter avslutat Topplopp i Hagaparken)

För drygt ett år sedan skrev jag i bloggen och bad er läsare om tips på vardagsmotion, även om jag var skeptisk till att jag verkligen skulle kunna klämma in någon seriös motion i min redan så fullmatade vardag. Jag fick i alla fall massor av bra tips och blev väldigt inspirerad, kunde ni så kunde väl jag... Det började så smått med korta kvällspromenader på en halvtimme, för att sen utökas till klassisk Friskis ett par gånger i veckan. När jag började känna att konditionen förbättrades blev jag sugen på att börja springa igen, något som jag gjorde mycket när jag var lite yngre.

För ett par veckor sedan sprang jag min första mil på säkert 15 år i form av Topploppet i Hagaparken, och det kändes riktigt bra! Och inte är min vardag mer stressad för att jag avsätter tid till motion, snarare mindre eftersom jag orkar så mycket mer och är effektivare över lag. Så tack alla ni som var med och peppade mig, och tusen tack alla ni som hört av er och sagt att ni saknar mina inlägg i bloggen. Sådant värmer så himla mycket och jag ska försöka att hålla ration på inläggen uppe lite mer än vad det varit hittills under hösten. Om inte annat för att jag kommer att sakna er så mycket annars!

Enkel äppelkaka

I år har vi trädet i trädgården fullt av goda, krispiga äpplen. Tur att Maken är så duktig på att ta hand om dem, annars skulle jag gå med konstant dåligt samvete över att låta dem förfaras. Men han bakar paj, gör chutney och plockar och stoppar i matsäcksväskor eller lägger upp på fat.

Här är ett recept på äppelkaka som blev väldigt gott hämtat ur Stora bakboken (Ica förlag):

2 1/2 dl socker
6 dl vetemjöl
1 1/2 msk bakpulver
3 dl mjölk
2 stora äpplen
1 tsk kanel
1/2 msk socker
1 msk smör

Blanda socker, mjöl, bakpulver och rör ner i mjölken. Häll smeten i en smord och bröad liten långpanna eller i en vanlig rund form. Skala äpplen och skär dem i tunna klyftor. Lägg dem tätt i smeten. Blanda kanel och socker. Strö blandningen över äpplena. Smält smör och droppa det över kakan. Grädda kakan i ca 30 min i 225 graders ugnsvärme. Servera varm med vaniljglass.

"Tanken som inte var till någon nytta"

Ibland ställs saker och ting på sin spets. Det behöver inte handla om stora och svulstiga ögonblick med maffiga stråkar i bakgrunden, det kan lika gärna vara ett vardagsgrått moment som plötsligt blir sådär kristallklart och alldeles oerhört viktigt.
Satte på kaffe för att kunna ta en kopp efter middagen, disken väntade egentligen, men barnen försvann till TV:n, så jag tänkte ta tillfället i akt att dricka min kopp och bläddra i en tidning.

Det vara bara det att jag orkade inte resa mig och hämta någon tidning, så jag blev sittande där och tänkte väl något i stil med "här sitter jag och dricker kaffe".

Och där var den, tanken som inte var till någon nytta. Jag blev nästan lite upprymd över hur befriande det kändes att sitta där och inte tänka eller göra något särskilt. Sedan blev det smärtsamt tydligt hur sällan jag gör just detta, bara sitter utan att ha något syfte med sittandet.

Annars är det alltid av eller på. Varenda minut av dagen planeras i något särskilt syfte. För att jag ska hinna det ena eller det andra. Om jag vilar så vilar jag i syfte att orka med något annat om en stund. Eller så däckar jag totalt utmattad på soffan eller ligger i fosterställning och gråter av utmattning. Eftersom jag inte "hunnit" vila för att orka.

I samma stund som jag tänkt tanken till slut, reser jag mig plötsligt för att hämta kameran. I den lilla stund av "onytta" som uppstod rann plötsligt kreativiteten till; det här ville jag ju skriva om. Och då slår det mig att min sköra, bräckliga, fågelunge till onyttiga tanke plötsligt hade fått ett syfte den med. Nu var den ju grunden till mitt första blogginlägg på säkert två veckor.
Vadå effektivitetsstörd? Nästa gång jag sitter och tänker på ingenting lovar jag att inte skriva om det.

Det är snyggt i naturen

Eftersom hösten är den tid jag tycker bäst om att vistas ute i skogen kommer ni säkert vid ett flertal tillfällen drabbas av mina "det är så snyggt i naturen" bilder. Fast eftersom detta är en blogg med miljöprofil behöver det inte vara helt fel. Det blir lätt så att miljövänlig handlar om att cykla, släcka lampor och handla ekologiskt. Det enklaste sättet att göra ett klimatsmart val är väl egentligen att en ledig helg välja skogen före en shoppingrunda på stan. Det måste jag påminna mig själv om då och då.

Vi hittade faktiskt svampar som inte var så snygga, men däremot ätbara också. Ett gäng fina Karl Johan som vi effektivt hackade ner i middagen. Här finns ett bra inlägg om hur du tillreder (och känner igen) Karl Johan.

Och så kom hösten

Med lyxig kantarelltoast till förrätt för att fira sexåriga bröllopsdagen. Som jag givetvis lyckades glömma, men älskade Maken glömmer aldrig.



Och mat som lyser av färger och hjälper till att plocka med sig sommarens energireserv in i höstmörkret. Jobbet drar igång med "att göra listor", föräldrasamtal, projektplaneringar och ny web-sida. Första veckan är jag ständigt knockad av huvudvärk och tror för ett tag att det är mig det är fel på, tills det upptäcks att ventilationen varit trasig hela veckan. Nu känns det i alla fall bättre, och ja, det är riktigt roligt att träffa eleverna igen efter sommaren.

På många sätt älskar jag hösten, för det är då allt liksom återgår till det normala. Ut i joggingspåret, vika tvätt, några kreativa tankar som gror, The Wire, ett glas vin på fredagen och en tur till parken på lördagen. Det som egentligen är livet. Och om man vill, så kan man varje höst tänka att det är en nystart. Att nu, ska man bli så där härligt harmonisk och duktig på att prioritera i sin vardag att man aldrig mer kommer somna utmattad i soffan till Bollibompa. Vi får väl se hur det går.

Tänk om...

("Tänk om... - 30 inspirerande räkne-exempel för dig so vill bli klimatsmart")

... genomsnittssvensken minskar sin köttkonsumtion med 35 kilo per år eller 40 procent, det vill säga enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

...då skulle vi slippa 4 000 000 utsläpp av växthusgaser motsvarande 4 000 000 ton koldioxid per år vilket motsvarar 1 370 000 svenskars årliga bilresande.

Detta och 30 andra inspirerande räkne-exempel hittar du i boken "Tänk om..." som ges ut av Naturskyddsföreningen. Mats Lönngren och Mats Olsson har satt ihop boken som faktiskt gör en riktigt peppad att tänka på de små sakerna som gör skillnad i vardagen!

Enkelt och ljuvligt gott matbröd på pappas vis

Detta är inte för alla er surdegsbakare därute, utan för er som liksom jag nästan alltid köper bröd eftersom det är ett sådant "projekt" att baka. Det här brödet går inte att misslyckas med och det blir ljuvligt saftigt och gott utan större ansträngning. Tricket är långsam jäsning i kylskåp, så har min pappa alltid bakat bröd och han är känd som "brödkungen" i vår bekantskapskrets. Du gör degen på kvällen och låter den stå i kylskåp över natten.

Grundreceptet har jag tagit ifrån Stora bakboken och sedan gjort om lite.

4 limpor/baguetter

1 liter vatten (iskallt!)
50 g jäst
1 msk salt
2,5 liter /1,5 kg) vetemjöl
1 msk olivolja
Flingsalt med vitlökssmak

Rör ut jästen, saltet och olivoljan i en del av det iskalla vattnet. Tillsätt resten av vattnet och mjölet lite i taget och arbeta degen smidig. Lägg i en stor bunke och täck över och ställ i kylskåp runt 10 timmar. Du kan behöva kolla och peta ner den lite efter en stund så att den inte jäser över!

När degen jäst klart tar du ut den och delar i fyra lika stora delar. Platta varje del till en trekant på mjölat bakbord och rulla ihop trekanten till en limpa. Börja med basen av trekanten och avsluta med toppen. Låt dem jäsa övertäckta på plåten i 20-30 minuter till. Pensla sen med vatten och strö flingsalt med vitlökssmak över. Grädda mitt i ugnen på 250 grader i 12 - 15 minuter.

Vykort från Umeå

Norrbacka gård:

(Plocka åkerbär och smultron)


(Syster-yster får gå i Makens grillskola och lyckas alldeles ypperligt. Norrbackas kök är för övrigt helveganskt.)


(Ligga många på 50-talssoffan och läsa Bamse)

Norrmjöle havsbad:


(En lakritspuck eller nygräddad våffla för blott 20 kr av snälla tanten i cafét)


(Sola i mjukaste sanden)


(Besöka "Musik vid havet" i ösregn är faktiskt rätt stämningsfullt)

Umedalens skulpturpark:


(Konst som är för alla där man får känna, klättra och undersöka. Ett måste om du åker med barn till Ume!)


(Brorsan och A testar det "felkonstruerade utomhusgymmet" som är en del av skulpturparken)

Staden:


(Det är så fint överallt, särskilt kring älven där man kan sitta i den här parken och dricka en kopp kaffe.)


(Slappa på café göteborg som är som hemma fast ute med gott om plats för alla)


(Fina plocktallrikar med sallad)

Rost kunde vi inte besöka, för det var fullt när vi var där, men det blev en fikalunch på mysiga bibliotekscafét (så charmigt!), en titt på fina bokcafét (där blir det fika nästa gång). Lite shopping också, en fantastisk kjol till halva priset på Schmäck kompaniet och en kjol till hos Slumpen.

Tack för alla fantastiska tips, ni hjälpte verkligen till att förgylla resan! Jag försökte hinna med så mycket som möjligt på mina tre dagar i Umeå, och det som jag inte hann med nu sparar jag till nästa besök. So long!

Karins trädgård i Stöcksjö

I en alldeles vanlig (fast stor) villaträdgård utanför Umeå odlar Karin allt från jordgubbar, pumpor, vackra blommor, potatis och grönsaker. Och framförallt odlar hon kryddor, som sen förädlas i hemmets egna örtlaboratorium och blir till läkande ringblomssalva eller ett kryddigt örtsalt. Se och inspireras!


(Gurkört, som är både vacker och ätbar!)


(Solgul pumpa lyser upp gräset)


(Kryddorna torkas i ugnen)


(Salva som är så naturlig att du till och med kan äta den. Och känns ljuvlig för både händer och fötter)

Vegofamilj on the road

Vägen upp till Umeå krävde några stopp, och en natt på Scandic hotel Nord i Sundsvall fick det bli. Det var faktiskt en riktig hit ur vegoperspektiv, framförallt för kidsen!


(Barnens salladsbuffé i lagom plockhöjd)

Det fanns en jättefin salladsplock buffé som var bara till barnen i lagom höjd så att de själva kunde välja och plocka. Små körsbärstomater, sockerärter, pumpafrön och fetaosttärningar. Allt inbjudande upplagt. Sen kunde de välja pålägg på sina pizzor själva eller äta klyftpotatis och tomatsalsa.


(Svampfyllda pastakuddar i gräddsås)

Det fanns en vegetarisk varmrätt för oss vuxna; en god och gräddig panzelotti (svampfyllda pastakuddar) med grönsaker.



Frukosten var väldigt fräsch (mycket bättre än på båten) med mycket ekologiska ingredienser och en sådan där muslibuffé som man egentligen skulle vilja ha hemma varje morgon med olika frön, dinkelflingor och torkade bär. I like! Det fanns också sojamjölk och mjölkfritt margarin. Enkelt att vara vegofamilj on the road i Norrland, då det också ligger Max-restauranger typ överallt, som alla har många olika vego-alternativ, även för barn. De har fattat grejen!