lördag 3 oktober 2009
Pappa, pappa, barn?
(Bebisdocka i ekologisk bommull från Touffie.se)
Mamma, pappa, barn är favoritleken just nu på Fyraåringens dagis. För det är mamma, pappa, barn man leker. Oavsett om det är två pojkar eller två flickor som leker tillsammans.
Maken står och betraktar Fyraåringen och hans kompis som leker i trädgården.
-Det är märkligt att dom inte ens kommer på tanken att leka pappa, pappa, barn säger han fundersamt.
Ur Fyraåringens perspektiv vore det inte så märkligt. Vi har fleratalet vänner som lever i homosexuella relationer. Men dagiset i Tumba är inget normbrytande ställe. Fyraåringen var till exempel det första vegetariska barnet de haft där, men han har i alla fall banat vägen för lillasyster som snart ska göra honom sällskap. Det finns mycket man kan gå runt och fundera på, och just nu funderar jag på hur det kommer att vara att växa upp som normbrytare i en liten ort utanför Stockholm där barn, precis som på alla andra ställen, kan vara ganska elaka mot dem som är avvikande. Av någon anledning känns som att det kommer bli betydligt svårare att smälta in här, än i Årsta där vi bodde förut. Eller så är det bara mina fördomar som spökar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Får era barn serverat vegetarisk mat på dagis, eller skickar ni med? På mina barns dagis serveras det nämligen inte vegetarisk mat åt de som vill, utan vi skickade under 2 års-tid med vegetarisk mat vid behov åt vårt äldre barn.
Nina: Det var inte självklart när vi frågade, men sen så har det inte varit några problem. Vårt äldsta barn har fått bra, vegetarisk mat på dagis. Låter helt galet att vara tvungen att skicka med mat till barnet!
Han är iaf en modig liten grabb-det krävs styrka för att orka vara annorlunda. Förklarar han för sina jämnåriga varför han äter annan mat?
Jag avskydde mamma-pappa-barn när jag var liten! Fanns inget tråkigare...
Har precis upptäckt din blogg och känner igen mig mycket i dina tankar och livssituation. Vår son är den enda som äter vegetariskt på dagis. Vi har också andra värderingar och syn på saker - som tex genus - än de andra föräldrarna i kvarteret. Jag försöker finna tröst och stöd i tanken att vi erbjuder våra barn fler valmöjligheter och att de på så sätt blir rikare. Eller nåt åt det hållet iallafall ;)
C-Anna: Det vore ju intressant att höra diskussionerna, om man fick vara en fluga på väggen när de sitter och äter...
MIjima: Det vore ju ball om de kunde spexa till leken lite..
Mrs Lucky: Skönt att höra att det finns fler i samma situation! Man tycker ju själv att man gör rätt, men man vill ju inte att det ska "drabba"barnet. Vilket jag inte tror att det kommer att göra, jag tror fördelarna kommer att överväga.
Skicka en kommentar