Rabarberpaj

Det var längesedan jag gjorde ett gästinlägg, men nu har jag drabbats av inspiration till bakning igen i takt med att sommaren närmar sig.

Jag drömmer om att någon gång i framtiden ha ett eget litet torp, som jag kan ha som tillflyktsort när storstadslivet blir för intensivt. På det torpet ska jag odla en massa godsaker som örter, grönsaker och bär. Det kommer att dröja lite innan den drömmen går i uppfyllelse. Till dess har jag underbara vänner som låter mig nyttja deras fantastiska stuga. Där det fanns rabarber. Som jag fick plocka av. Så jag gav mig på att baka rabarberpaj för första gången. Enkelt, snabbt och ljuvligt gott.

Till en paj:

125 gram smör
3 dl vetemjöl (jag använde siktat dinkelmjöl i stället)
1 dl socker
Skivad rabarber
1-2 dl socker till att strö över rabarbern, beroende på hur syrlig rabarbern är.
1-2 msk potatismjöl att strö över rabarbern för att inte pajen ska bli för vattnig.

Ugnsvärme: ca 225 grader

Blanda vetemjöl och socker i en bunke. Tillsätt smöret och finfördela det med fingrarna så att det blir en grynig massa. Smöra en ugnssäker form. Lägg i rabarbern i botten och sockra utan att skämmas (1-2 dl om rabarbern är syrlig).
Smula sedan smuldeg över rabarbern. In i ugnen ca 20 min.

Servera med vaniljsås eller vaniljglass.

Vegetariskt i Helsingborg

(Vegburgare med böndipp från Vegeriet)


(Linsbiffar med quinoasallad från Vegeriet)

Vi for söderut i helgen tillsammans med nära och kära. Ett stort gäng var vi, och alla skulle i vanlig ordning försöka beställa alla möjliga varianter av vegetarisk mat.

Första kvällen blev en fullträff, en nyöppnad, thailändsk restaurang, originelle. Låg jättefint nere vid hamnen. Jag åt friterad tofu och friterade kidneybönor på en wokad salladsbädd. Mycket godare än vad det låter, en riktig hit faktiskt! Smakade inte som något annat thailändskt jag ätit. På ett bra sätt alltså.

När man är i Helsingborg måste man också äta lunch på Vegeriet. En vegetarisk och ekologisk restaurang som också har en gymnasieskola med inriktning mot kost och hälsa. Frasiga linsbiffar tillsammans med svart quinoasallad och tzatsiki. Också jättegott! Maken var nöjd med sin vegburgare, även om han inte riktigt förstod vad han skulle dippa i den medföljande böndippen.

Vi provade även Bonasera, bonasera, en italiensk restaurang i mellanklass med lite lyxigare pasta och pizza-rätter. Gott! Plus för att man fick "vegetarianisera" rätter som inte stod på den vegetariska delen av menyn och att det var barnvänlig och familjär stämning trots att restaurangen var fullbokad.

I mitt huvud

Det här är egentligen en text till mig själv för att hantera min egen frustration över att misslyckas. Men det kanske finns andra prestationsprinsessor där ute som kan känna igen sig, så here goes:

Om du går genom livet i strävan efter att vara perfekt kommer din väg med största sannolikhet kantas av känslan av att misslyckas. Det perfekta är dessutom ganska ointressant och själlöst, se bara i konsten. Det är inte de perfekta tavlorna som tar plats i konsthistorien. Det är oftast det kantstötta och udda som tar plats i våra hjärtan. Så mycket enklare att älska det som rymmer både ljus och mörker, styrka och svaghet.

Om du mot all förmodan skulle lyckas med att uppnå perfektionism i ditt liv. Sorry, du är troligtvis alldeles outhärdlig för din omgivning.

Acceptera dig själv som du är, med dina styrkor och svagheter och du ska se att livet blir så mycket lättare att leva.

Gremolata och annat smått och gott

Gremolata görs på olivolja, citron, persilja och massor av vitlök. Vanligt tillbehör till fisk, men passar att smaksätta sallader med t.ex. bulgur och cous cous också. Här finns en bra video på youtube om hur du tillreder en gremolata.



Färska sockerärter ger fin fräschör till salladen!



Rödbetor är godast att baka i ugnen med massor av getost. De bör stå i ugnen en timme om du inte förkokar dem.



Det är inte bara kikärter som det går att göra goda röror på. En burk (400g) stora vita bönor mixade tillsammans med en halv burk gröna oliver och lite pressad citron blev en jättegod röra att ha till salladen. Ett alternativ till bönsallad om du vill få in mer baljväxter i måltiden.

Tack mamma och pappa för att ni alltid lagar så god och fantasifull mat när vi kommer på besök!

I´m a sucker for love - My heart is pounding for...

... te. I solen ute på bron hemma hos mamma och pappa. Helst i rosa muminmugg.


...skogen. Som vackrast just nu när blommande färger bryter upp fjolårsgräset. Lägger mig på en sten klädd med mossa och blundar en stund. Så intensivt och levande allt känns precis just då. Min gammelmorfar döpte platsen till Paradisbackarna, och jag förstår varför.



... bästa Pauline. När hon spelar för oss på Valborg blir jag alldeles lycklig. Det spelar ingen roll att dagen och veckan varit stressig utöver det vanliga och tröttheten egentligen värker i hela kroppen. Hennes röst är magisk. Jag blir också gråtmild av alla duktiga, lokala förmågor som dansar, sjunger och rappar. Vi har sjukt duktiga elever på skolan.

Vet att jag varit dålig på att uppdatera och lägga ut recept och sådant som de flesta av er säkert väntar på, men jag hoppas kunna komma igång med det snart igen. Just nu är jag bara glad över att trycket i hjärtat börjar lätta, stressnivån sjunker och att det är vår ute och att livet faktiskt är rätt så underbart. Hoppas att ni känner detsamma, annars gå ut i skogen och blunda en stund. Kram till er allihop!

Imps & Efs ekodesign

Vår favoritekobutik när det kommer till kläder till barnen, ecoloco, får snart in ett nytt märke. Holländska Imps & elfs producerar ekologiska barnkläder som också görs under schyssta förhållanden tillsammas med organisationen Madeby. Lilltjejen fick testa en tröja ur kollektionen "There is no future without me". Snygg och lite rockig design tycker jag. Håll utkik hos ecoloco!

Prisvärd Thai och veganskt fika

(Glad nästan jämt. Fast hon fick tillsägelser av minst tre olika vakter. Men vi ligger i hårdträning inför ett besök på Louisiana i maj)


(Modernas fina vägg)

Idag har vi i alla fall haft en riktigt soft Stockholmsdag med Syster-yster plus boyfriend. Tasty Thai på Norrlandsgatan erbjuder rätt så prisvärd lunch med tre olika vegoalternativ. Vårrullarna med glasnudlar var poppis både hos stora och små. Rätt så barnvänlig miljö också då det inte är så trångt mellan borden.

På Moderna muséets Café Blom kunde även veganer få sig något till kaffet i form av en blåbärskaka eller organic snackbar med nötter. Det är alltid trevligt, så att inte halva sällskapet får sitta och sörpla på en svart kaffe medan de andra frossar i bakverk.

Just det, sen kan man ju faktiskt titta på konst på Moderna muséet också, men det får någon annan blogga om.

GI-vänlig chokladkaka med kaffesmak

Okej, om man ändå ska baka en chokladkaka kan man lika gärna baka en riktig. I alla fall om man bakar så pass sällan som vi gör. Men det här GI-vänliga alternativet (inget mjöl eller socker) var inte helt fel det heller, om man låter bli att jämföra med en riktig chokladkaka alltså. Receptet är snott från Aftonbladets bilaga Kropp & Hälsa 02/10.

8-10 bitar

100 g mörk choklad (inte starkare än 70%)
125 g smör
0,5 dl färdigt kaffe
0,5 dl honung
2 ägg
1 krm salt
smör till formen
2 dl valnötter, krossade, till formen

1. Sätt ugnen på 175 grader
2. Bryt chokladen i småbitar. Smält dem tillsammans med smöret i vattenbad. Blanda i kaffet och honungen.
3. Vispa äggen fluffiga med saltet någon minut.
4. Vänd försiktigt ner (vispa inte) chokladblandningen i äggen.
5. Smöra formen och bröa med valnötskrosset.
6. Häll smeten i formen och ställ på ett galler långt ner i ugnen. Baka i 30-35 minuter.
7. Ta ut formen ur ugnen och täck kakan med en kökshandduk någon minut tills kakan stabiliserat sig.
8. Servera med grädde, nötter eller bär

Gult känns gott

Gula russin smakar ungefär som svarta. Men de känns så himla mycket godare att äta. Frukosten blev plötsligt så ... solig och glad (ja, man får leta efter de små sakerna som piggar upp ibland.)



Tänk. Maken kom på den eminenta idén att ha gurkmeja i kokvattnet till quinoan så att den blev gul. Helt plötsligt så älskade båda våra barn quinoa. Och jag tyckte faktiskt också att det kändes godare att äta den, fast gurkmeja inte påverkar smaken direkt. Men, man äter lika mycket med ögat sägs det.

Musikern, Målaren och Skogsmannen

(Farfar vid pianot med sitt jazzband Karmans orkester)

Jag har vuxit upp i huset bredvid farmor och farfar. Vi behövde aldrig ringa om det var något, eftersom det helt enkelt gick fortare att gå över och prata istället. Nu står huset i Östanbyn tomt. Farmor ligger på sjukhus i väntan på operation, och var farfar är kan vi bara gissa.
Pappa sa att det första som slog honom när han kom in i huset var hur få materiella spår farfar lämnade efter sig. En skrynklig näsduk på golvet, några fimpar efter halvrökta cigariller. Och nej, farfar var ingen stor materialist. Det är inte i tingen han kommer att lämna spår efter sig, utan i det han var och det han stod för (pappas ord).

Redan som ung förlorade sig farfar i musiken. Han var jazzpianist och turnerade mycket med sitt band, Karmans orkester. Hans passion för musiken, och jazzen i synnerhet, har smittat av sig på både hans två barn och hans sex barnbarn. Fyra är idag själva aktiva musiker.

Till yrket var han målare. I sin verkstad vårdade och restaurerade han gamla möbler. Han tog hellre hand om det han hade än investerade i nytt. Och känslan av att vilja bevara det gamla har också smittat av sig. Det är väl egentligen inte någon i familjen som är så där väldigt materialistisk av sig. Tvärtom uppskattar man saker med en historia, kanske som någon med varsam hand förlängt livet på.

Farfars andra passion, utöver musiken, var naturen. Han älskade att vistas i skogen, året runt egentligen. Han var också jägare. Och även om alla hans barn och barnbarn tycker om att vistas i naturen, så är det kanske ändå där som äpplena fallit längst ifrån trädet. Ingen av oss blev någon jägare, nä, vi kom inte ens i närheten. Han lämnar istället efter sig två barn som är demi-vegetarianer och sex barnbarn som är allt från veganer till just demi-vegetarianer. Men farfar var inte särskilt bekymrad över det, utan åt snällt alla läckra vegetariska bufféer som dukades upp på släktmiddagarna.

Farfar bodde hemma fram till sin sista dag i livet. När farmor akut åkte in på sjukhus flyttades han 85 år gammal till ett tillfälligt boende. Jag tror att han förstod att han inte skulle komma hem igen, och han, som den kraftkarl han var, ville inte sluta sina dagar som ett vårdpaket. Han dog samma natt. När våren snart skulle spricka ut och bli som vackrast visste farfar att han aldrig mer skulle gå i skogen längs Jädraån. Det var dags att gå vidare.

Jag saknar dig.

Jag är inte religiös men...

En intensiv uppstartsvecka på jobbet efter lovet. I går gick en älskad farfar ur tiden, djupt sörjd och saknad. Blogglusten ligger inte på topp just nu, men jag vill dela med mig av en text som har gett mig mycket styrka den senaste tiden. Jag är inte särskilt troende men, det finns något väldigt vackert och tänkvärt i de här orden tycker jag:

Vår djupaste rädsla är inte att vara otillräckliga.
Vår djupaste fruktan är att vi är omåttligt kraftfulla.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest.
Vi frågar oss själva: Vem är jag som tror mig vara briljant, storslagen och talangfull?
Egentligen, om du inte är det, vad är du då?
Du är ett barn av Gud.
Att du leker liten förbättrar inte världen.
Det är ingenting upplyst med att förminska dig, så att andra inte ska känna sig osäkra omkring dig.
Vi föddes till att manifestera Guds härlighet som är i oss.
Den är inte bara i några av oss, den är i oss alla.
Och när vi låter vårt eget ljus skina, ger vi omedvetet andra människor tillåtelse att göra det samma.
När vi är frigjorda från vår egen rädsla, frigör vår närvaro automatiskt andra.

Nelson Mandela 1994
(Källa: Att välja glädje av Kaj Pollak)

Italiensk linssallad

En klassiker som passar bra som tillbehör till grillat på sommaren. Vi åt små knäckisar med dinkel och havssalt tillsammans med chèvre och honung till salladen. Just det här receptet har jag plockat från bönbok av Caroline Hofberg.

4 portioner

2 dl röda linser
2 tärnade tomater
1 hackad röd lök
1 kruka hackad basilika
2 msk pressad citron
1 pressad vitlöksklyfta
3 msk olivolja
gourmetsalt
svartpeppar från kvarn

Koka linserna enligt anvisningarna på förpackningen. Spola dem genast i kallt vatten och låt dem rinna av. Var försiktig så att de inte kokar sönder och blir mosiga. Blanda ihop olivolja, citron och kryddor till en dressing. Vänd i den hackade löken och tomaterna i linserna. Häll över olivoljeblandningen och smaka av med mer salt och peppar om det behövs.

Våndan och lyckan i att besöka det stora möbelföretaget

Det var länge sen vi besökte det stora, svenska möbelföretaget. Så länge sen att vi inte hade två minimänniskor som kunde springa och klättra när vi var där sist. Det har vi nu, och jag kan lova att det orsakade både svettningar, arga blickar från medbesökare som inte hade springande och klättrande minimänniskor med sig och på slutet total matthet i både armar och ben av att ha burit skrikande och ålande minimänniska genom hela tag-själv-lagret.

Men ut kom vi med både minimänniskor (läs våra barn) och prylar så att det räckte och blev över. Och i slutändan, väl hemma med påföljande garderobsrensning och sortering, så blev det just ett sådant besök som nog kommer göra livet lite enklare i fortsättningen. För i skrivandets stund har vi faktiskt en organiserad hall där sockorna ligger undanstoppade och hoprullade till nästa vinter, och alla tröjor och mössor ligger fint sorterade i korgar och lådor och det hänger inte 500 jackor framme som trillar ner från krokar och blir trampade på eller kläms i toalettdörren när man försöker stänga. Jag kunde nästan inte gå och lägga mig i går kväll eftersom jag var så exalterad över vår nya, högfunktionella (nåja) hall. Och när jag somnade gjorde jag det med ett leende på läpparna.



Dessutom kunde man köpa billig (49 kr), god och vegetarisk lunch hos möbelföretaget, broccolibiffar med matvetesallad och rödbetscréme. Det var heller inga problem att göra en specialbeställning med broccolibiffar, pommes och bearnaisesås till sina vegetariska barn (minimännsikor). Tack för det Ingvar!

Mera choklad!

På min senaste upptäcktsfärd i mataffären hittade jag dessa chokladkakor från Anthon Bergs. Inte ekologiska, men märkta med FAIRTRADE. Just när det kommer till choklad vet jag inte vilket som är viktigast egentligen, men jag inbillar mig nästan att det är Fair trade då det förekommer så mycket barnarbete på de stora kakao-odlingarna. Någon som har en åsikt?
Hur som helst så fanns den ena med lakritssmak, och det var jag bara tvungen att smaka då jag har en faiblesse för allt som innehåller lakrits, ju konstigare desto bättre. Och den här var god. I alla fall de första två bitarna, sen växte den lite i munnen. Och lika bra är väl det kanske...

Jordgubbsdressing och annan matinspiration från påskveckan

Påsken är absolut som bäst när man får åka runt och träffa många man tycker om och äta god mat tillsammans med dem. Ibland kan jag bli helt förundrad över hur lyckligt lottad man är som har alla dessa fina släktingar och vänner som faktiskt vill bjuda oss på god vegomat. Ni ska veta att it means the world to me, så tusen tack!



Vi hade faktiskt grillpremiär hemma hos svärmor på skärtorsdagen. Maken lyckades få till en riktigt god marinad till quornfiléerna och svärmor lagade en potatissallad med purjolök som fått mjukna i buljong och basilika som smaksättare. Den serverades varm och var väldigt god till det grillade.



Tillbaka i Stockholm igen kom mamma, pappa och brorsan och fixade en lunch med en broccoli och en tacopaj, guacamole, stekt halloumi och en väldigt god sallad med jordgubbsdressing. Tror det var ungefär så här mamma gjorde dressingen:

Salladsdressing på frysta jordgubbar

5 frysta jordgubbar
En skvätt olivolja
En skvätt vatten
En nypa provencalsk örtkrydda (finns i frysdisken)
En gnutta salt och svartpeppar

Mixa jordgubbarna släta och slå på lika delar olivolja och vatten tills du får en lagom dressingliknande konsistens. Smaksätt med örtkryddan, salt och peppar.

Påsklunch hos gammelmormor

När barnens gammelmormor bjuder in till påsklunch behöver ingen vegetarian gå från bordet hungrig. Vegetarisk janssons frestelse, sojakorvar, falaflar, grönsakspaj, sallad med sockerärter, handrullade vegetariska vårrullar med fint riven morot och glasnudlar i fyllningen och gammelmormors special; en omelette toppad med kantarellstuvning. Allt serveras såklart på porslin med guldkanter som ackompanjeras med tillbehör i små kristallskålar. Alltid en fröjd att få bli bjuden på lunch hos Irma's!

Eftersom jag glömde att fota efterätten, som var en ljuvlig tårtvariant på krämig sockerkaksbotten gräddad tillsammans med hemgjord maräng och hackade nötter, så får ni nöja er med en bild på en minst lika söt, och garanterat mätt, påsktjej istället.