torsdag 28 oktober 2010

Tiden som du äger



Mamma skriver i sin blogg om vännen Marie som precis gått bort i cancer. Det var bara några veckor sedan hon fick sin diagnos. För bara några veckor sedan var hon på ett yoga-läger och hade ont, men hon visste inte att hon hade cancer, hon visste inte att hon skulle dö. Så snabbt kan ett liv bli till stoft som färdas genom rymden, så snabbt kan spåren suddas ut. Tiden som du äger, du vet aldrig hur mycket du har kvar. Vad gör du med tiden som du äger?

8 kommentarer:

loba sa...

Jag beklagar det slut din Mors vän fick. Cancer är en grym sjukdom.

Vi måste vara rädda om våra dagar, nätter, minuter. Tyvärr är det ju först när man, med andan i halsen, inser att tiden "bara sprungit iväg", som man inser hur värdefull varje sekund är. När en kär går ur tiden. När vi själva förlorat kontrollen över den.

Vi har inga klockor i lägenheten längre, förutom väckarklockan.
Jag har, efter årets närkontakt med väggen, lovat mig själv att vårda den bättre.
Att lyssna noga inåt.
Att inte ta på mig för mycket.
Att vara rädd om egentiden.
Att vårda tiden med mina älskade.
Att ta en stund i taget.

Och äntligen är dagarna långa igen, istället för "för korta" och späckade med stressat brus.
För det mesta...

Kram till dig.

Anonym sa...

Kram till loba och tack för att du precis som vegofamiljen delar med dig av dina erfarenheter i livet.

yeska sa...

Jag trodde jag hade all tid ivärlden att hälsa på min bästis när hon var sjuk, det tog två år från beskedet om en växande hjärntumör tills hon gick bort. Hon frågade mig varför jag inte var där och jag åkte på stört dit en söndag. Glad efter besöket köpte jag en present som jag slulle ha med mig nästa gång. Det blev ingen nästa gång för hon gick bort på onsdagen veckan efter.
Jag skulle ha vågat möta henne oftare. Det går inte en dag utan att jag tänker på henne. Min dotter är döpt efter henne och jag önskar så att dom hade fått träffa varandra.
Vi som skulle bli gamla tillsammans....

Anonym sa...

Det här med att tänka på och älska någon som gått bort är också en sorts kärlek, en kärlek som hör till ditt liv. Den kan till och med vara meningsfull fast det är sorgligt. Det är alltid betydelsefullt att ha haft en vän som betytt mycket fastän saknaden är stor.

Toril sa...

Hej,

jag försöker att ta hand om mig..äta bra, träna och framför allt stressa av..Stress kan göra hemska saker med en människa och det har jag fått uppleva..Å cancer är en hemsk sjukdom. Det finns en bok skriven om vad man kan äta för att bättre skydda sig mot cancer..jag har skrivit om den på min blogg min Kära Ingefära..ni hittar den via min blogg Torils hjärta förökar sig..

Allt gott!

loba sa...

Hej fina, du har något litet att hämta hos mig - i inlägget "and the prize goes to..."

Frida M sa...

loba: Tack för att du delar med dig, jag har mycket att lära från ditt sätt att tänka!

yeska: Det är så lätt att fastna i det man inte gjorde, när det som har störst betydelse faktiskt är det som du gjorde och det ni delade tillsammans.

Toril: Vilket vackert namn du har på din blogg!

Anonym sa...

Hej, Marie var min mamma. Fint skrivet! /ängladotter