- Det är ganska ironiskt. Samtidigt som människor runt om i världen kämpar mot krig, förtryck och svält funderar jag på hur jag ska undvika att äta FÖR MYCKET under julledigheten. Precis, jag behöver så gott som aldrig oroa mig för att få mat på bordet till mig och min familj, däremot tycker jag det är lite svårt att sålla bland alla läckerheter och äta lagom så här i juletid. Och jag vet att jag inte är ensam om det, alla pratar om lömska extrakilon som smugit sig på runt midjan och hur de ska tuktas när helgerna är över. För min del kommer det nog att bli en vegetarisk variant av GI-dieten (Läs mer om GI på http://http://www.paulun.se/p2.aspidCategory=460)
Det är praktiskt eftersom jag kan laga i stort sett samma mat till hela familjen, men ta bort majoriteten av kolhydraterna från min egen tallrik. Det kommer att bli en bas av olika grytor och sallader med quorn och sojaprodukter som komplemet. Och ost, jag älskar ost. Det är därför mina två år som vegan inte blev fler än så.
Och när ångesten över världens orättvisor och jävlighet blir allt för påträngande kan man åtminstone känna sig lite mer solidarisk som äter vegetariskt. - Julens samtalsämne: Spikmattan
- Julens läsning: "Mig äger ingen" av Åsa Lindeborg
- Julens klassiker: Brysselkål, alltid på mitt julbord
- Julens nyhet: Tomten (Ja, det var många år sedan han besökte vårt julfirande senast)
- Julens goda nyhet: Hemlig än så länge
- Julens dåliga nyhet: Min mage klarar inte av att äta hur mycket kakor och godis som helst utan att paja helt
För övrigt har julresan gått norröver till mamma och pappa och barndomshemmet. Frostigt, vitt och vackert är det här norr om Dalälven. Aldrig sådär Stockholmsgrått och slaskigt så att man bara vill gömma sig under täcket. Och god mat får man severad utan minsta egen insats, det är inte utan att man blir lite bortskämd.
Inlägg
.png)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar