Jag blir väldigt förvånad när jag läser i en kommentar från Billie att man på vissa förskolor väljer att ljuga om varför vissa äter vegetariskt. Så här skriver Bille:
Hej! Jag kände bara att jag ville berätta om en händelse på en förskola jag jobbar på. Vi sitter och äter, jag med mina qournfiléer och resten med köttbullar, när ett barn frågar varför jag inte äter samma som dom. Fröken mitt emot säger snabbt att "Hon är allergisk" Jag blir lite förvånad i tron om att hon tror det och säger att nej jag vill inte äta köttbullar... när hon avbryter viskande "Vi brukar säga att du är allergisk!" Jag blev så förvånad och fick inte ens ur mig ett varför. Det finns både flera barn och vuxna där som även dom är vegetarianer och att de, främst barnen, går runt med någon slags stämpel om att vara allergiska och att det inte är deras val att äta den där qournfiléen gör mig så arg! Tänkte bara att du har ju barn på dagis(?) och hur gör dom där? Är det något man hyssjar om?
Egentligen så är jag nog inte så förvånad. Många vuxna vet inte hur de ska ta diskussionen med barn om vad maten på deras tallrik innehåller och väljer hellre att "ljuga" eftersom sanningen ofta är ganska obekväm för ett barns öron. Kanske är man också rädd för reaktioner från de "köttätande" barnens föräldrar om deras barn plötsligt kommer hem och säger att de inte vill äta kött på grund av det här och det här... Jag kan bara önska att man istället tog tillfället i akt och diskuterade djur och natur med barnen och vilka fördelar det kan ha att äta mer bönor och grönsaker och mindre kött. Barn förstår mycket mer än vad många vuxna tror!
Och som jag också skrev i svaret till Billes kommentar så skulle en liknande situation inte kunna uppstå med vår Fyraåring eftersom han vet så bra själv varför han äter vegetariskt och inte är rädd för att berätta det. Han läxade till och med upp en man inne på Ica Maxi som skulle köpa fisk ur fiskdisken. "Tycker du inte att fiskarna ska få simma i havet istället för att du ska äta upp dem?" frågade han mannen som hade mycket svårt att hålla sig för skratt och tyckte att vi hade väldigt bestämda barn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
13 kommentarer:
Snacka om att inte använda en resurs man har i personalen känner jag! Här kunde man fått en fin diskussion om vad som händer i världen och ta reda på vad barn vet om vad maten kommer ifrån. Kanske prata om allergier och val.
Jag brukar få frågan hur jag kommer göra om jag får barn. Jag brukar svara att de kommer få äta vad de vill (min nuvarande pojkvän är köttälskare) men de ska få hela bilden (dvs. ätit bra mat av båda sorterna) och jag kommer inte mörka vad maten kommer ifrån. Jag har vaknat sedan jag börjat läsa den här bloggen. Har aldrig tänkt på hur mkt man mörkar för barn innan.
Tänk vad olika dagis kan vara. Vår dotter går på ett dagis där de enbart serverar vegetarisk ekologisk mat. Vi valde inte dagiset av den anledningen utan för pedagogikens skull, eftersom vi själva inte är rena vegetarianer. Vi äter mycket vego, men även kött och framförallt fisk några gånger i veckan. Det vet de om på vår förskola, men det är inga konstigheter med det heller. Varför måste allt vara så krångligt för vissa?
Hej Vegofamiljen! Jag jobbar på ett helgläger för barn som behöver komma hemifrån ibland, på grund av deras familjesituationer. Barnen är mellan 8 och 11 år och jag har jobbat med samma barn i 1,5 år nu, genom socialtjänsten. På vårt läger är alla ledare vegetarianer eller veganer, vilket barnen snabbt uppmärksammade. Vi tog diskussionen med dem direkt, och fick mycket bra respons. De började fundera, analysera och också vilja smaka på vår mat. De kommer nu till oss och berättar att de har förklarat för sina föräldrar varför det är bra att köpa ekologiskt och rättvisemärkt. En gång fick vi en present från en liten flicka som köpt ekologiska och vegetariska gelébjörnar till oss! Det är inte meningen att våra barn ska bli vegetarianer, och det är inte alls vårt mål, men en medvetenhet har vi kunnat ge dem genom att vara ärliga. Vi skulle aldrig kunna ljuga för dem, eftersom de är så smarta att de genast ser igenom det. Vuxna som inte talar sanning kan jag tro att de redan har fått nog av i sina korta liv. Tack för en fin och givande blogg! Kram Jessica
Har jobbat på dagis och varit med om en i det typ omvänd situation.. vi hade ett barn som var under ett år gammalt som för sina föräldrar inte fick äta "den vanliga" maten utan skulle äta vegetariskt. Vi hade för det mesta fullt sjå med att dra undan hans händer från de andra barnens tallrikar som han försökte äta från. I ett sånt läge blir det lite knepigt faktiskt.
Men på en avdelning där barnen är så stora att de kan prata borde man väl helt utan värderingar kunna berätta att det finns olika typer av kost. Gärna lära barnen att en del personer inte äter viss mat för att de väljer att inte göra det medan det finns personer som är allergiska som inte KAN äta viss mat.
Lever kanske inte som jag lär dock, på alla konferenser och middagsbjudningar skyller jag på skaldjursallergi helt enkelt för att det låter fräschare än att säga "jag äter inte skaldjur för lukten, smaken och konsistensen är det vidrigaste jag vet" ;-)
Tack för en bra blogg.
Snacka om att förstora upp något! Varför ska det alltid vara så dramatisk med mat, godis etc? Jag förstår inte varför man inte kan förhålla sig till det man äter som till alla andra olikheter vi har? Man måste faktiskt inte svara "KÖTT ÄR MORD!" ifall ett barn (eller en vuxen, för all del) frågar varför man inte äter kött. Det räcker kanske med att svara att man är vegetarian och att det innebär att man äter grönsaker istället.
Jag håller absolut med dig om att barn förstår väldigt mycket. Själv har jag alltid vetat att kött kommer från djur. Det trodde jag alla barn visste, men det kanske faktiskt bara gäller oss som är uppväxta på landsbygden? Tragiskt i sådant fall!!
Jag har ett barn på dagis som är vegetarian. Vi var nästan tvungna att lämna ett läkarintyg eftersom det klassades som specialmat/allergimat och man var tvungen att ha intyg för att få sådan mat. Men det visade sig att vi inte behövde det eftersom vår dotter inte skulle få någon reaktion eller att det var risk för dödsfall ifall hon fick i sig köttprodukter. Jag visste inte riktigt hur jag skulle svara eller hur jag skulle reagera. Jag vet inte hur Fröknarna svara på frågan varför dottern inte äter samma mat. Det vore intressant att veta det men jag hoppas verkligen att dom är pedagogiska än Fröknarna i Billies fall.
Anna: Håller med om att man i det här fallet borde se Billie som en resurs och diskutera likheter/olikheter!
Carola: Låter som ett fantastiskt dagis, vad är det för pedagogisk inriktning?
Jessica: Ditt kollo låter väldigt likt det kollo där jag och min man träffades för ett gäng år sedan...
Tycker att det verkar som att ni fått fantastiska resultat genom att ha en öppen och respektfull diskussion med barnen på kollot!
Fingal: Håller med om att den omvända problematiken är knepigare, den kan man ju fösöka undvika genom att laga så "lika" mat som möjligt till de vegetariska barnen.
Linnea: Håller med om att man inte behöver göra det så dramatiskt. Tror att de flesta barn kanske vet att kött kommer från djur (långt ifrån alla dock..) men att de inte förstår vad det i praktiken innebär. Att man dödar levande varelser. Där har ju ni som vuxit upp på landet ett försprång där det blir mer naturligt.
m_sister: har för mig att de frågade oss efter ett läkarintyg eller något liknande också, men vi övertygade dem ganska snabbt att det snarare var en "religiös" övertygelse. man har ju rätt till specialkost som muslim och att vara vegetarian är ju en etisk övertygelse!
Vår dotter går på en waldorf-förskola här i Umeå där vi bor. Vi är supernöjda med hela dagiset. De är bara fem barn i småbarnsguppen där hon går just nu och en pedagog. I storbarnsgruppen är de 11 stycken och 2 pedagoger. Alla känner alla och det är så mysigt.
Carola: Förstår att det blir en trygg och öppen stämning på en sådan förskola!
Hm, jag tror att det snarare kan bero på att de inte vill att barnen ska börja "nej, X får ju slippa köttbullarna för att hon inte vill äta dem, då vill jag också slippa att äta köttbullar/fiskpinnar/äpple/ris/whatever.
Jag har själv mörkat att jag är vegetarian för att slippa alla diskussioner från trotsande barn.
det var det värsta! usch :@
Oj, vad mycket man tydligen kan råka ut för! När vi hade våra vegetariska barn på dagis, berättade de mest om sånt som att en del av "kött-barnen" gärna ville smaka på våra barns vegetariska alternativ, en liten tjej ville alltid få med lite av keson, t.ex. Några problem med ideologin fanns det tydligen aldrig. Men när de sedan började skolan var vi tvungna att skriva på intyg att de "fick" äta vegetarisk mat. Nu fem år senare finns ett vegetariskt alternativ öppet för alla varje dag. Det händer i alla fall ett och annat positivt här i världen!
Jag började precis undra vad som sägs på min dotters förskola då hon själv frågade mig en dag om hon var allergisk mot skinka!? Jag har aldrig sagt något om allergi till henne så jag anar att de gjort det där. Måste genast fråga. Min dotter är ensam vegetarian (dock äter hon ju fisk så vegetarian är hon ju inte heller) och alla barnen brukar få smaka på hennes mat och oftast gillar de den också! Om personalen tycker det är jobbigt att ta upp med barnen tycker jag man kan hjälpa dem. Det är säkert inte så lätt för dem om de själva inte är insatt i vegetarisk kost. Sen är det ju viktigt att barnen själva kan tala för sin kost, viket jag tänker är lite svårt då vår dotter inte ens fyllt tre.
Skicka en kommentar