Inget ont om skolans värld, men det är inte direkt så att skolmiljön inspirerar och tilltalar det estetiska sinnet. Det är snarare så att man får blunda för väggar och möbler och koncentrera sig på det vackra i varje människa istället. Men i helgen har jag varit omgiven av skönhet, både natur, ting och människor. I vännernas torp i skogen, med vildsvin och dovhjortar strykandes alldeles in på knuten. Efter ett par dagar där känner jag mig både lättare till sinnes och inspirationen börjar rinna till så smått. Jag kanske låter oerhört pretentiös nu, men jag kan nästan bli deprimerad av att vistas för mycket i miljöer som är allt för slitna och nedgångna, och där alla försök att fixa och göra fint bara blir ett tröslöst försök att lappa och laga det som redan är förstört. Till detta stod vännernas omsorgsfullt renoverade och fixade torp i djup kontrast! Självklart glömde jag kameran på torpet, så bilderna därifrån får vänta lite. För att illustrera känslan hittade jag istället en bild i mobilen som jag tog en dag i början på terminen, när vi var ute och gick bland ekarna vid sjön Aspen i Tumba.
Inlägg
.png)
3 kommentarer:
Spindelnät och trädkronor och lövverk är så vackert. Tycker så mycket om det engelska ordet "canopy". Tänker inreda mitt sovrum med just inspiration från naturen-och du har så rätt. Man mår bättre i vackra miljöer.
ja det gör man verkligen, mår bättre i vackra miljöer alltså. Vårat hem har varit ett ständigt renoveringsobjekt i ett år nu och jag blir bara så trött när jag tänker på det, men efter senaste tidens besök och en del komplimanger har vi förstått att det inte är så dumt ändå. Man stirrar sig lätt blind på allt som är kvar men nu när jag försöker fokusera på allt det positiva känns det mycket bättre.
Anna: Låter som ett fint sovrum!
Alexandra: Ja, man är mycket mer kritisk mot sig själv än andra!
Skicka en kommentar