I mitt huvud

Det här är egentligen en text till mig själv för att hantera min egen frustration över att misslyckas. Men det kanske finns andra prestationsprinsessor där ute som kan känna igen sig, så here goes:

Om du går genom livet i strävan efter att vara perfekt kommer din väg med största sannolikhet kantas av känslan av att misslyckas. Det perfekta är dessutom ganska ointressant och själlöst, se bara i konsten. Det är inte de perfekta tavlorna som tar plats i konsthistorien. Det är oftast det kantstötta och udda som tar plats i våra hjärtan. Så mycket enklare att älska det som rymmer både ljus och mörker, styrka och svaghet.

Om du mot all förmodan skulle lyckas med att uppnå perfektionism i ditt liv. Sorry, du är troligtvis alldeles outhärdlig för din omgivning.

Acceptera dig själv som du är, med dina styrkor och svagheter och du ska se att livet blir så mycket lättare att leva.