lördag 13 november 2010

Livsavgörande val har aldrig varit min starka sida

Jag tycker inte om att göra val. Därför är jag nästan alltid så säker på vad jag vill att det inte känns som att jag gör ett val, utan vägen är redan given.

En gång stod jag inför ett sådant val, när vägen inte var given. Gud vilken ångest det skapade. Den gången valde jag att våga älska en man, fast jag precis lämnat en både lång och jobbig relation bakom mig. Det var ungefär sju år sedan, och jag har inte ångrat mig en enda dag under dessa år eftersom jag fortfarande älskar den mannen och han gör mig lycklig varje dag.

Nu känns det som att jag måste göra ett val igen, en helt annan typ av val. Någonstans inom mig känner jag att jag måste. Vissa människor verkar kunna fatta den här typen av beslut utan att blinka och aldrig se tillbaka, men jag tänker på det varje dag. Jag vet att jag inte kommer kunna släppa taget innan beslutet är fattat. Så, min affirmation får bli denna:

"Låt mig fatta ett beslut med kärleken och omtanken till mina närmaste som grund."

5 kommentarer:

Hannah sa...

Åh, nu blev jag nyfiken!

Anonym sa...

Jag tror att det en bra affiramation att använda i många sammanhang, både små och stora.

Alice sa...

Åh, vad jag känner igen mig i det du skriver just nu. Står också inför stora val...huvudet går på högvarv och man letar efter svaret...men jag tror vi ska lyssna mer på magkänslan : ) Lycka till!
PS. Jag har tagit upp bloggandet igen : )

Jen sa...

Usch! Vägval är inte roliga...
jag föredrar att ha vägen utstakad,
gärna med någon som säger vad jag ska göra.
Men å andra sidan så är inte det lika spännande. Och egentligen så hatar jag när folk säger hur jag ska vara och vad jag ska välja/göra. :)
Hoppas det löser sig för dig!

Vegomamman sa...

Hannah: Ja, men det blev inte som jag trodde. Men det blev väldigt bra ändå tror jag!

Anonym: Absolut!

Alice: Roligt att höra att du tagit upp bloggandet igen, ska kika in till dig snarast :) Och det var magkänslan som fick fälla avgörandet och nu mår jag bra!

Jen: Det är så sant, jag frågar alla vad de tycker, sen gör jag ändå tvärtom, ha, ha