Grekisk sallad med röda linser och avocado + Bebisbonus

Dagar som dessa när det känns som att man varit utomlands på någon solig charter hela helgen vill man helst av allt äta sallad. Grekisk sallad är gott, men inte så matigt. Mina föräldrar bjöd på en variant inspirerad av Blå portens kök, som innehöll röda linser och avocado. Det blir genast mycket matigare och mer protein till måltiden.

4 personer

3 tomater

2 avocados

1 påse blandade oliver (I love eco)

1 röd lök

200 g fetaost

1 gul paprika

1 påsen blandsallad

1/4 isbergssallad

400 g kokta röda linser

1/2 gurka

Olivolja

Örtsalt

Svartpeppar

Skär isbergssallad, skiva rödlök, paprika, fetaost och gurka. Blanda med oliverna och de röda linserna. Blanda ner olivolja och smaka av med örtsalt och peppar. Lägg upp i en vid skål och lägg skivad tomat och skivad avocado ovanpå. Droppa över olivolja på tomaterna och salta och peppra. Ät tillsammans med ett gott bröd.

Bebisbonus (från 8 månader)

Hacka avocado fint (alternativt mosa) och skär loss bitar av tomatköttet som du hackar fint (skalet sätter de lätt i halsen). Blanda med keso och röda linser.

Ännu en bra anledning att dra ner på köttet

I DN idag presenteras en vetenskaplig artikel om grisar som får antibiotika för att växa snabbare. Detta ska alltså kompensera den dåliga djurhållningen. Så istället för att ge djuren så pass drägliga villkor att de växer naturligt proppar man friska djur fulla med antibiotika. Hur sjukt är inte det?

Grisarna på farmen i Chicago som besöks står stå trångt att de inte ens kan vända sig i sin bur. Grisar som inte rör sig gör nämligen av med mindre kalorier. Och på detta har uppfödaren mage att åberopa att det är ett klimatsmart och effektivt sätt att försörja en växande befolkning med mat på. Som om griskött vore den mest klimatsmarta maten!

I EU är det förbjudet att blanda antibiotika i grisarnas foder, men i USA får upp till 97% av alla grisar antibiotika i fodret för att växa snabbare. Läs mer i DN.

Lägesrapport

Treåringen vaknade klockan 6, men var fortfarande hysteriskt trött. Låg mest i soffan och sparkade på mig och skrek olika saker. En torkad tuschpenna som han tänkt rita med orsakade också ett stort trauma. Nu har jag druckit kaffe i solen på baksidan och väckt min äkta hälft som glatt tagit sig an barnen. Snart väntar storstädning och besök av la familia.

Robinson: Döm inte hunden efter håren

Man kan tycka att årets Robinson-vinnare Ellenor Pierre på många sätt framstått som en dum blondin. Att det är därför hon varit kvar så länge i tävlingen eftersom alla deltagare dömt ut henne som ofarlig. Även om jag fortfarande tycker att hon framstår som lite korkad, och att det fanns betydligt värdigare vinnare, tycker jag att det är ganska roligt att hon vann alltihop till slut. Hur ska deltagarna nu tänka när det kommer till paktbildning och liknande? Vem ska få vara kvar? Vem fejkar? Är hon verkligen inte bättre än så där? Ellenor har definitivt rört om i Robinson-grytan. Och jag håller med Martin Söderström, dum är hon säkerligen inte.

Vegopappan goes husmorsbloggare

Jag fick ett husmorstips från Karin, vad man kan göra med all rabarber. Om man inte vill baka paj hela tiden. Att göra marmelad var visst inte alls krånligt, det var bara att läsa på syltsockerpaketet och sen sätta igång. Sagt och gjort. Jag gick och tömde trädgården på rabarber, köpte ett paket syltsocker och satte Maken i arbete.

Han förklarade snart att han gärna skulle pyssla med detta på heltid, inte alls missnöjd med sin sysselsättning för kvällen. Och för att vara ett första försök blev resultatet helt okej med tanke på att vi inte ens äger en hushållsvåg, och det är tydligen rätt viktigt när man pysslar med husmorsgrejer.

Marmeladen blev riktigt god, bara lite för hård i konsistensen. Och kom ihåg, att har du ett kilo frukt eller bär som du inte vet vad du ska göra med är det bara att gå och köpa ett paket syltsocker så står det vad du ska göra, och sen känna dig som en riktig husmor!

Finbesök i Drakan

Självaste Indienmamman och Indienpappan var i stan med sin bebbe som hunnit bli ganska stor nu! De passar på att njuta av den svenska lyxen att kunna gå till affären och köpa sig en färdig burk mat till bebben. Det kan man bara drömma om i Indien där de huserar till vardags. Jag tycker också att det är skönt att ha den möjligheten, särskilt på sommaren när man bara vill dra iväg så snabbt som möjligt när solen skiner.

Bebisen älskar picknick. Hon hade fullt sjå att gå runt och rota i alla påsar och burkar och äta saker som egentligen är lite för stora. Som körsbärstomater och jordgubbar. Själv kände jag det som att jag hade behövt minst fyra armar.

Jag var nog den enda i Drakenbergsparken idag som frös. När man har en liten så är det ju skuggan som gäller och efter en timme kände jag mig riktigt frusen. Ingen annan förstod vad jag pratade om. Allt som allt blev det ändå mer än tillräckligt med sol idag att njuta av.

För den som letar efter en lite mer udda hobby kan jag föreslå zombies. Då kan man nämligen klä ut sig och måla sig blodig och paradera genom parken tillsammans med hundratals likasinnade. Maken och hans vän och kollega spanar in spektaklet.

Det blev matsäck i farten från Hemköp idag, det kändes viktigare att komma ut än att ha bästa picknick-korgen.

I picknickväskan:

Bröd

1 ask Potatissallad (färdigköpt)

1 Halloumi

1 ask cocktailtomater

3 äpplen

2 paprikor

2 bananer

1 ask philadelphiaost

1 burk färdig gröt

1 burk skogsbärsdssert

1 tetra färdigvälling

Digestivekex

Kanelsnäckor

6 festisar

Vatten

Grilla vegetariskt: Skivad bakpotatis och tofuspett

Ja, vi älskar att grilla tofu. Den tar smak av precis allt du väljer att marinera den i. Kvällens marinad var rikitigt lyckad, så ni får receptet på den. Men först bakpotatis.

4 personer

2 bakpotatisar

Rapsolja

Vitlöksgrillkrydda

Svartpeppar

Flingsalt

Ett knippe färsk oregano

Skär bakpotatisen i skivor och förkoka i ungefär 5 miunter. Pensla med olja och häll på vitlöksgrillkrydda och svartpeppar. Lägg på grillen tillsammans med ett knippe färsk oregano och grilla sakta under lock i ungefär 20 minuter. Vänd då och då. Strö över flingsalt när det är färdiggrillat. Servera med tofuspett och en somrig sallad.

Tofumarinad ( Ett paket)

1 msk muscovadosocker

1/2 dl olivolja

1/4 dl balsamicovinäger

1/4 dl soja

1 tsk chilisås

2 tsk american barbecuesås

5 droppar iquid smoke

3 vitlöksklyftor

1 tsk grönsaksfond

1 tsk paprikakrydda

1 msk senap

1/2 dl vatten

Skär tofun i tärningar och lägg i en plastpåsen tillsammans med marinaden minst en timme innan ni ska grilla. Trä tofun på träspett och grilla ungefär 4-5 minuter på varje sida (det ska inte brännas).

Fler vegetariska grillrecept finns arkivarade under "grillat."

Picknick-mat i Hågelbyparken

Pastasallad med små, ekologiska pastaskruvar (finns på ICA), stekt halloumi, gröna bönor, sojabönor, gul paprika, tomat, gurka och röd lök. Bebisen fick samma fast finhackat och utan lök och halloumi.

Treåringen med sin favorit, morbror J.

-Titta! Där är Kanda-gåsen med sina små ungar, dom kan man göra en varm jacka av!

- Kan du säga häst?

- Nähä, hamburgare då?

När jag gick på högstadiet slutade alla tjejer i klassen att äta hamburgare en period eftersom det gick rykten om att hamburgare var gjorda av gamla avdankade trav-hästar. Och det var inte jag som låg bakom ryktet.

- Ja, dom är jättefina. Vi lovar att du ska slippa äta dem.

Får du godkänt på bebis-besiktningen?

Lina kommenterade så här i mitt förra inlägg:

"Vad härligt det måste vara att få gå till folk på BVC som har kunskap kring vegetariska barn!Min stora skräck är att om jag någonsin skulle få barn hamnar hos old school-personal som tycker att kött är en livsnödvändighet"

Jo, nu kommer vi överens jag och BVC, men det har inte varit så hela tiden. De hade ögonen på oss i början och jag fick gå på flera extra kontrollvägningar. Nu när de ser att Bebisen håller sin kurva och dessutom är väldigt tidigt utvecklad motoriskt (hon började gå vid 9 månader) så har de en helt annan inställning. De bara öser beröm över henne och sist behövde vi inte ens väga henne ("hon ligger ju spikrakt på kurvan") och de tog alla våra frågor på allvar. Jag hade en fråga om quorn som hon skulle ta med sig och fråga deras dietist om. Så var beredd på att du kanske blir tvungen att bevisa dig för dem innan du får deras förtroende!

Vegetariska bebisar och fullkornsprodukter

När vi var på BVC i går så passade jag på att fråga om fullkornsprodukter till Bebisen. Hon har fått litegrann, men inte så mycket. Svaret blev att generellt sätt ska man vara extra försiktig med fullkornsprodukter till vegetariska bebisar eftersom de får i sig tillräckligt med fibrer genom de bönor och linser man ger dem. Om man även tillsätter fullkorn kan det lätt bli för mycket. Lite bröd med aningens fullkorn kunde vara okej, men helst inte mer än så.

50-70% rea på ekobarnkläder!

Genom Malvalin såg jag att ekobutiken Edvina just nu har utförsäljning av sina lager. 50-70% rabatt på alla barnkläder! Mycket är redan slutsålt, men när jag tittade alldeles nyss fanns det en del kvar, bland annat den här omlottklänningen från Kate Quinn i organisk bomull.

Lyxig och lättlagad tomatsås + bebisbonus

Den här tomatsåsen rekommenderar jag alla att prova! Det var väldigt gott för väldigt lite ansträngning helt enkelt. Det jag bestämde mig för att göra var att byta ut varje ingrediens i min vanliga tomatbas mot ett lyxigare alternativ. Och vilken skillnad det blev, vips hade jag en sås som sätter lite guldkant på vardagen.

(Finns att köpa på de flesta större livsmedelsaffärer och kostar ungefär 10 kr burken)

Körsbärstomatsås 4 personer

2 burkar konserverade körsbärstomater

2 dl vispgrädde

1 gul lök

1/2 kruka färsk mejram

Några kvistar färsk timjan

1 buljongtärning

1 tsk salt

1 msk muscovadosocker

3 vitlöksklyftor

Svartpeppar

Rapsolja

Hacka lök och vitlök. Fräs det i rapsolja tills det blir genomskinligt. Häll på burkarna med konserverade körsbärstomater och vispgrädden och låt det koka upp. Riv i färsk mejram och lägg i hela kvistar med timjan. Tillsätt buljong, muscovadosaocker, salt och peppar. Låt det puttra ihop en stund på svag värme. Vi åt såsen tillsammans med stekt halloumi och ett ris kokt tillsammans med stekt lök och gröna ärtor.

(Muscovadosocker finns som ljust och mörkt. Det mörka sockret har en tydlig smak av lakrits.)

Bebisbonus (8 månader)

Den här såsen passar bra till bebisen också. Laga i en egen kastrull där du värmer en del av körsbärstomaterna tillsammans med grädde, en halv pressad vitlöksklyfta och lite rivna blad från mejram. Koka riset till familjen utan salt så kan du röra ner det i bebisens mat när det är färdigt.

Matbrist...

...lider vi inte av i det här landet. Men bloggen har varit lite fattig på recept den här veckan. Olika omständigheter har gjort att matplaneringen blivit lite lidande, förhoppningsvis trillar det inte lite nu mot slutet av veckan. Så nu vet ni det om ni eventuellt tycker att jag ägnar mig väldigt mycket åt pladder istället för att lägga ut recept.

Med ömhetsögon på valen i livet

I nyaste numret av tidningen Femina (6/09) finns en artikel som jag blev väldigt berörd när jag läste, och därför vill jag dela mina tankar kring den med er. Den handlar om våra val i livet och att vi inte ska vara så stränga mot oss själva. När vi ser tillbaka på de val vi gjort ska vi göra det med "ömhetsögon", och tänka att vi gjorde det som vi trodde var bäst just då.

(Min mamma som strax före 50 bestämde sig för att sadla om och bli yoga-lärare. Det är aldrig för sent.)

Mina val i livet har till stor del grundat sig på lust. Gör man något man tycker är roligt så mår man också bra, och då blir det bäst på lång sikt. Det är en filosofi som jag fått med mig från mina egna föräldrar. Inför valet till gymnasiet fick andra höra att de borde välja Naturvetenskaplig linje, eftersom det gav flest valmöjligheter. Jag fick höra att jag skulle välja det som jag tyckte verkade lustfyllt och trodde var mest utvecklande för mig som person. Det blev estetiskt program i tre år. När jag sen skulle välja till högskolan kunde jag således utesluta allt med naturvetenskaplig inriktning. Dessutom ville jag väldigt gärna flytta till studenstaden Uppsala, så jag valde helt enkelt de kombinationer av lärarprogrammet som jag hade möjlighet att komma in på i Uppsala. Kanske inte mina förstahandsval egentligen, men jag valde hellre det än att flytta till en stad som inte kändes lockande just då. När jag var färdig med utbildningen var planen att åka till Spanien och jobba och öva upp min spanska. Det var i princip redan bestämt. Istället blev jag förälskad i Maken. Vi flyttade ihop direkt och jag började jobba på mitt nuvarande jobb. Ett och ett halvt år senare var jag gravid med vårt första barn.

(Min konstnärs-pappa som envist hävdade att man inte blev lyckligare bara för att man hade fler utbildningar att välja mellan.)

Så vart har det fört mig att hela tiden välja med hjärtat? Jag skulle kunna ångra att jag aldrig haft möjligheten att plugga till hjärnkirurg, att den lilla spanska jag en gång kunde har glömts bort och och att jag aldrig doktorerat inom teologi. Men jag har ett hyffsat välbetalt jobb (inget man blir rik på dock) som jag trivs med, en underbar man som jag inte hade träffat om jag valt annorlunda, och är stolt mor till två barn. Jag ångar aldrig att jag tänkte som jag gjorde.

Jag är i grunden genuint lycklig och ser på tillvaron med harmoni.

Genom att prioritera bloggandet på kvällarna (före tråkigare sysslor eller TV-tittande) har jag också hittat tillbaka till intressen som att skriva och fota. Vem vet, någon dag kanske jag får lust att göra något mer utav det. Och om hjärtat säger gå dit, kommer jag att följa!

Tre saker som provocerar mig

Stadsjeepar - De är så otroligt fula och tycker sig ha rätt att ta upp oanständigt stor del av vårt vägutrymme och utsläppsutrymme. Särskilt provocerad blir jag när de svänger ut precis framför mig på vägen. Eftersom de vet att alla flyttar på sig när de kommer för att inte bli mosade.

(Bild lånad från Ny teknik)

Skitfräscha trebarnsmammor - Speciellt de som inte ens sminkar sig, utan ändå lyckas se pigga och fräscha ut jämt.

(Tilde de Paula, provocerande fräsh trebarnsmamma i rutan jämt. Bild lånad från Aftonbladet. Som förövrigt har räknat ut att Tilde de Paula är 92% snygg. Jisses vad mycket dumheter de kan hitta på!)

(Trött och provocerad tvåbarnsmamma som definitivt behöver smink för att se fräsch ut)

Förskolor med utpräglat genustänk - Ja, det provocerar mig eftersom de i Stockholm bara verkar existera på Södermalm. I min kommun handlar föräldrapåtryckningarna om varför förskolan inte blivit renoverad sen stenåldern och hur de skapar trygghet i de stora barngrupperna. Sen kanske genus-frågan kommer på tapeten när allt annat är klart. Inte det här seklet alltså.

Läs även andra bloggares åsikter om Stadsjeepar, Förskolan, Genus, Tilde de Paula, Trebarnsmammor

Lite mer feminism till husmorsbloggandet

För att stärka bloggens feministiska sida har jag precis satt Maken i arbete med det andra husmorsknepet som en läsare bjussat på den senaste tiden. Resultatet redovisas så småningom. Själv tänkte jag dricka en kopp te och läsa en tidning.

Personligheten sitter inte bara i kläderna

I tonåren så tror man ju det. Att kläderna avgör om en person går att umgås med.

"Nähä, ingen tuppkam, då var du inget för mig," "Jaha, du gillar adidas bättre än Nike, då kan du hänga med någon annan."

Okej, alla kanske inte är så ytliga i tonåren, men majoriteten av oss har väl sökt efter likasinnade genom att se till yttre attribut. Och nog för att kläderna säger en hel del om vår personlighet, men allt berättar de definitivt inte.

Idag har vi lugnt kunnat konstatera att Bebisen är precis lika busig och tuff i sin rosa kofta och blomsterhätta som i sin svarta fleecetröja och blårandiga mössa.

Vi kan också konstatera att även tuffa killar med döskalletryck på kepsen tycker att det är helt okej att knalla runt i kvarteret med sin röd-cerisa dockvagn.

Flera varv var vi tvungna att gå, för hans små dockbebisar hade svårt att somna till ljudet av grannarnas gräsklippare.

Vi har inte tryckt särskilt hårt på att Treåringen måste leka med dockor, (ni som känner honom vet ju vilken biltok han är) men alltid varit positiva och uppmuntrat honom till sådan lek när han själv haft lust. Än så länge leker han lika gärna med flickor som med pojkar. Fast han skulle aldrig sätta på sig en rosa tröja.

Vegetarisk barnmat: Spaghetti och grönsaker i tomatsås (8 månader)

Jag fortsätter med burken som förebild ett tag till. Det betyder bland annat en bejublad återkomst för mixerstaven. Men man får passa sig så man inte mixar för slätt. Dagens vegetariska barnmat var superenkel att laga och gick hem hos bebisen. Det här receptet räcker till ungefär 4 portioner, så att man har lite extra att frysa in.

1 burk krossade tomater (400g)
1/2 dl vatten (ungefär)
100 g frysta sommargrönsaker (ungefär)
Några kvistar färsk timjan
En nypa torkad oregano
En rejäl klick färskost med vitlök från Castello (eller grädde som också rundar av smaken)
En vitlöksklyfta
1 msk olivolja
100 g spaghetti

Koka spaghettin för sig eller använd sparad från gårdagens middag. Koka upp sommargrönsakerna i den krossade tomaten och späd med lite vatten. Tillsätt örtkryddorna och olivoljan och pressa i vitlöksklyftan. Koka i ungefär 5 minuter. Ta av från spisen och rör i färskosten för att runda av smaken lite. Mixa grovt med mixerstaven och klipp sen i lagom stora bitar av spaghettin. Servera med en klick keso för mer protein.

1 minuts andningspaus

Efter en och en halv dag hemma med båda barnen förstår jag plötsligt varför jag gick ner så mycket i vikt den månaden när barnen var sjuka konstant. Bantning är overrated, helt klart mer effektivt att ha två barn hemma på heltid.

Just nu kör Treåringen klassikern med en kastrull som trumma och två soppslevar som trumpinnar. Och jag försöker andas i 1 minut.

- Han är mycket pratiför! (uttalas på bred norrländska)

Jo, nu är han nog frisk. Åtminstone lätt rastlös av att vara hemma när han orkar göra mer än att bara ligga på soffan. Han sitter i ett hörn av trädgården och pratar med gubbarna som håller på att lägga nya takpannor hos grannen så att deras öron nästan trillar av.

- Han är mycket pratiför, skulle man ha sagt i Norrbotten, konstaterar de.

Jo, nog kan jag väl hålla med om det.

Bloggupproret Rädda mammorna

Jag hakar också på Röda Korsets insamling till mammor i krig och katastrof-drabbade områden.
Intäkten från Rädda Mammorna-kampanjen hjälper mammor och andra offer som drabbats av krig. Kampanjen finansierar dels internationella insatser i DR Kongo, södra Sudan, Jemen, Liberia och Västbanken och dels verksamhet i Sverige såsom familjeåterförening för familjemedlemmar som splittrats på grund av krig och konflikt, efterforskning av saknade anhöriga, stöd till asylsökande och Röda Korsets behandlingscenter för torterade flyktingar.

Om ni vill hjälpa mig att samla in pengar till mammorna genom att skänka en tjuga eller två, klickar ni på Röda korset-ikonen längst upp i sidomenyn. Där står precis hur man ska göra.

Läs mer om insamlingen och bloggupproret här.

Liten bondomelette (från 10 månader)

1 ekologiskt ägg

1 msk mjölk

1 kokt fint tärnad potatis

1/2 tsk torkad dill

1 msk smör

Smält smöret i en kastrull. Häll i alla ingredienser och rör om tills ägget fått en lagom konsistens. Det ska inte bli någon stekyta. Servera med färsk paprika skuren i fina bitar.

Husmorsknep mot öronvärk

Liten och ynklig har han varit idag. Utom när febern tillfälligt gått ner, då har han snabbt deklarerat han är frisk och vill gå hem till en kompis. Ingen öroninflammation i alla fall! Jag tänkte omfamna husmorsbloggandet och dela med mig av ett tips som jag fick av Åsa mot onda öron:

Hacka gul lök och värm upp hacket i micron några sekunder så att det blir uppvärmt. Inte för varmt dock, för barnet ska ha det på örat sedan! Lägg hacket på en bit gammalt lakan eller liknande och vik ihop till en litet paket. Lägg paket på det onda örat och sätt över t ex ett pannband eller en mössa, så att paketet hålls på plats. Låt det sedan sitta! Detta brukar hjälpa omedelbart! Jag brukar byta hack efter ett par timmar, så att nya ångor kommer in...

Jag ska absolut prova om han får ont igen. Jag måste bara få Treåringen att gå med på att det är ett bra förslag också...

(Korintkakor på fat kan också hjälpa mot onda öron. Åtminstone får man något annat att tänka på. Nej, inget trevligt recept medföljer bilden, det är Icas I love eco-variant. Goda!)

Å ute är det typ vackert

Svärmor och jag går en promenad och påminner oss om att det är en ganska grym tid på året just nu. Den mest omskrivna och omsjungna av alla månader, när sommaren står för dörren och är sådär plågsamt sprickfärdig av ljus och grönska. Det är så vackert, men också grymt eftersom sommaren nästan kräver av oss att vi ska vara glada och lyckliga, hur vi än känner oss egentligen. När den blomstertid nu kommer klingar ut och kyrkan töms ska alla sorger vara som bortblåsta.

Dagens vegetariska barnmat: Med burken som förebild

Bebisen har fått prova en eller annan burk nu. Det är ju rätt behändigt att ha med sig till Öppna förskolan eller fiket. Det som slog mig var hur snabbt hon åt burkarna jämfört med hur hon äter i vanliga fall. Det säger bara swisch så är all mat borta. Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men jag tänkte att jag kan ju testa att försöka efterlikna burkmatens konsistens. Typ överkokt pasta och smaklös sås. Närå, men lite såsigare försökte jag göra maten, fast med ordentliga bitar i. Och visst åt hon den lika snabbt som burkarna. Sen vet jag fortfarande inte om det är bra eller dåligt att hon äter snabbare, om det betyder att hon tycker att det är godare eller bara enklare!

Så här gjorde jag:

Kokade små pastasnäckor för sig och broccoli tillsammans med fint skuren morot. Färdigkokta sojabönor från frysen la jag i på slutet. När det var färdigkokt mixade jag det grovt tillsammans med lite turkisk yoghurt, senap och 1 msk riven ost. Smaksatte med en nypa torkad dragon. Resultatet blev att brocclolin blev till sås ihop med yoghurten medan pastan, moroten och sojabönorna fortfarande var lite bitiga. Helt okej!

Snabb lägesrapport

Treåringen har haft nästan 40 graders feber i natt och ont i örat på det. Bebisen känns trött och klängig, somnade om för en timme sedan efter att ha varit vaken i bara 2 timmar. Kanske hon håller på att bli sjuk också? Dagens planer är alltså vårdcentralen 10:30, sen apoteket. Att försöka hålla mina två rosenknoppar på gott humör och försöka dricka så många koppar kaffe som möjligt när tillfälle ges.

Maskrosbarn

Varför måste vi vuxna alltid tvinga på barnen våra föreställningar om vad som är vackert? Vilken del av naturens skönhet som är värd att beundra?

Treåringen:

- Vad gör du mamma?

- Jag rensar bort maskrosor från gräsmattan.

- Men! Så får du inte göra, då blir det ju inga kvar till mig att plocka!

Svaret är egentligen enkelt; grannarna skulle bli galna om vi sket i att rensa bort våra maskrosor. Men när hans faster fyllde år i helgen ville han inte längre plocka maskrosor till hennes bukett. Och jag kunde inte låta bli att känna mig lite ledsen inombords.

Tänk om jag är en kvinnofälla?

Ja, inte bokstavligen alltså, men tänk om min blogg är en husmorsblogg utan att jag vet om det själv? Tidningen Amelia har en diskussion kring den nya trenden husmorsbloggarna i senaste numret (12/09). Unga kvinnor som anammar ett 50-talsideal och hetsar varandra till att vara så husliga och pyssliga det bara går. Det ska saftas och syltas, scrapbookas och vikas avancerade servetter till lantligt dukade bord. Och visst har jag sett bloggarna, jag tycker till och med att det är riktigt trevligt ögongodis, även om jag inte är så pysslig av mig själv.

Men sen slog det mig att andra kanske uppfattar mig på det viset. Jag skriver mest om barn och matlagning, och det är väl husmoderligt så det förslår? Fast å andra sidan kan jag lova att det mesta som är bakat i den här bloggen är bakat av någon annan. Som rabarberpajen här ovanför till exempel, den är Svärmors verk.

Men jag har faktiskt lite rabarber i trädgården som jag tänkt ta rätt på. Det måste man väl få göra, utan att bli kallad kvinnofälla?

Läs även andra bloggares åsikter om Husmorsbloggar, Rabarberpaj, Kvinnofällor

Paella

Vi har ju varit bortresta hela Kristi himmelsfärdshelgen, och lyckats bli bjudna på god mat flera gånger om. Helgens höjdpunkt var nog ändå den här paellan som Svärmor lagade. Den kommer från Det vegetariska köket av Lotta Brinck och Nisse Peterson, en av mina favoritkokböcker för övrigt.

6 portioner

4 dl rundkornigt ris

1 gul lök

1 vitlöksklyfta

1 burk (400g) hela tomater

2 paprikor

3 msk olivolja

1 kuvert saffran

7-8 dl vatten

1-2 buljongtärningar

250 g gröna bönor

1 burk (400g) kronärtskockshjärtan

5 dk kokta bondbönor/vita bönor

Citron

Värm upp ugnen till 250 grader, men bara undervärme. Skala och skiva lök och vitlök. Häll av spadet från tomaterna och spar det. Skölj, kärna ur och strimla paprikan. Häll 2 msk olja i en stekpanna. Fräs vitlök, lök och paprika lätt. Pensla långpannan med 1 msk olja och häll på det riktigt varam fräset och blanda ned riset. Sätt in i ugnen. Koka upp hett vatten, tomatspad, buljongtärning, saffran och håll varmt. Häll på buljong då och då när riset börjar bli torrt. Efter 20-30 minuter är riset mjukt. Lägg på och peta ned i riset gröna bönor, kronärtskockshjärtan, hela tomater och kokta bönor. Häll på ytterligere buljong och låt bli riktigt varmt. Lägg på citronklyftor och servera med bröd.

Trångbott i den urbana gröna revolutionen

Hur ser framtidens gröna stad ut? Trång, om man får tro de arkitekter som ritat upp planerna för ett hållbart Paris. Städerna ska inte länge få sprida sig som en amöba och äta upp landsbygden, istället ska stadens luckor fyllas med ny bebyggelse som kantas av gröna bälten som ska suga upp utsläpp och hålla nere medeltemperaturen. Tidigare tankar om ljus och rymd får ge vika för effektivisering av ytor. Ett hus på på 30 m byggs på till 60 m. Genom att förtäta staden vill man också bryta utsatta områdens segregering, avskaffa förorterna helt enkelt!

En banbrytande och säkert nödvändigt koncept, men inte blir jag särsilt sugen på att bo i en sådan stad. Jag tror att människan behöver ett visst mått av ljus och rymd omkring sig för att må bra. Om detta är framtidens stad gör jag som syrran och flyttar ut till ett torp i skogen!

Läs mer på DN.se

Mvh ledsen och besviken köttätare

Idag satt jag och läste igenom lite gamla inlägg i bloggen och hittade en kommentar till inlägget "Blir barn frivilligt köttätare", daterad 20 april:

"Det här känns väldigt konstigt och det mest naturliga som finns är väl ändå att äta kött ?! inte en enda person med nått i huvudet skulle väl strunta i och ge sitt barn kött, kött är FAKTIST protienrikt och hjälper barnet och växa. att vara vegitarian är bara en fix ide som "djurvänner" har kommit på, jag tror själv att djuren skiter fullständigt i om du äter dom, mest humana är väl ändå att äta djuren om man åndå måste döda dom... för om man inte skulle ha ihjäl djuren skulle det bli överbefolkat med vissa arter och till slut får dom ont om mat, som i sin tur göra att du måste svälta och det kan leda till sjukdomar vilket göra att djuren dör av mer plågsamt än om man skjuter ihjäl dom! desutom finns det inte tilräckligt med vegarianisk mat för att alla ska kunna överleva utan kött! mvh ledsen o besviken köttätare"

Det är så skönt att få intelligenta och genomtänkta kommentarer på bloggen. Att vara "vegitarian" är alltså en fix idé som djurvänner kommit på och "inte en enda person med nåt i huvudet skulle väl strunta i att ge sitt barn kött." Men det mest spännande är teorin att om man inte har ihjäl djuren skulle det bli överbefolkat och de skulle dö en plågsam död av sjukdomar. Tror inte den besvikne köttätaren tänkt på att majoriteten av allt kött kommer från djur som fötts upp av människor i syftet att bli just kött.

Så du ledsna och besvikna köttätare, jag vet inte vad jag ska säga för att göra dig glad igen, men du behöver i alla fall inte bekymra dig för mig och min familj. Jag lovar att våra barn får i sig protein så att de klarar sig. Sojabönor är FAKTISKTockså proteinrikt.

Finaste Syster-yster!

Vissa saker kan bara min syster förstå. Vi har samma uppväxt och samma referensramar. Vissa saker berättar jag bara för henne, eftersom det skulle låta helt knäppt i någon annans öron. Ofta handlar det om att förstå sig själv i förhållande till sin bakgrund. När andra säkert skulle ha tappat tråden efter 5 minuter kan hon efter en timme sammanfatta och säga precis vad det är jag försöker komma fram till. Nu ska hon flytta. Till Umeå. Det är många, många timmars tågresa ifrån mig. Men jag förstår och stöttar hennes beslut. Hon och pojkvännen har tröttnat på Stockholm, på trängseln och den ibland lite stränga stämning som råder här. De flyttar ut till ett torp i skogen för att ägna sig åt sitt skapande. Musik, konst och skrivande. Det är modigt att utmana vårt "working 9-5 samhälle" på det viset tycker jag!

Jag kommer att följa dem genom nystartade bloggen At Norrbacka gård. Där de skriver om sitt skapande och sin strävan mot ett så hållbart liv som möjligt. Det kan ni också göra om ni vill.

Tystnad är aldrig bra

När det är alldeles tyst hemma vet man med all säkerhet att det är något skumt på gång.

Därför ska du välja vegetarisk GI framför vanlig

(Det finns trots allt saker som vi är överrens om, jag och Marit)

Det finns inte så många saker som jag håller med Marit Paulsen om. Hennes åsikter om ekomaten ger jag inte mycket för, men jag kan förstå att hon reagerat starkt på alla trend-dieter som rekommenderar att man ska äta väldigt mycket protein från animaliska källor! För hur hållbart är det om alla skulle fylla tallriken med kött och fisk och minimalt med spannmål, grönsaker och andra kolhydratrika livsmedel? Det skulle sluta med katastrof för jorden.

Vad gör man då om man vill tappa några kilo extra till sommaren utan att äta horribelt mycket kött? Lösningen heter vegetarisk GI. Istället för att äta mängder av köttprodukter så ökar du ditt intag av ägg, proteinrika ostar, quinoa och bönor och baljväxter. Komplettera med långsamma kolhydrater från rotsaker och sommarfräscha grönsaker! Jag har provat med mycket bra resultat. I Aftonbladet finns ett GI-program skapat av Fredrik Paulun som innehåller massor av vegetariska livsmedel! Det går utmärkt att hämta inspiration hur hans GI-skafferi och bara skippa råden om kött och fisk.

Man ska inte tro allt man hör - Om barn och bönor

Då och då får jag mail från läsare av bloggen. Det är alltid lika kul när någon skriver och berättar något om sig själv, tackar för inspiration eller anförtror mig med frågor kring kosten. Ibland blir jag dock frustrerad. Inte över dem som skriver mailen, utan över de fördomar kring barn och vegetarisk kost som fortfarande finns.

För ett tag sedan fick jag ett mail från en tjej som fått höra från sitt BVC att det inte var bra att ge bönor och linser till små barn eftersom det inte var bra för deras magar, och undrade vilka proteinkällor vi använde oss av istället. Men våra barn är ju uppfödda på bönor och linser! Det är en utmärkt proteinkälla, även för små barn. Våra barn har aldrig haft särskilt mycket problem med magen.

Det är synd att man inte är bättre påläst på BVC, och inte stöttar förälderns önskan om att ge sina barn mer vegetarisk mat. Så om det är någon av er andra som får höra liknande dumheter i olika sammanhang, var inte rädda för att ifrågasätta!

Picknick i Rosenkälla

Ibland hinner jag glömma mellan varven hur otroligt avslappnad jag blir av att vara ute i naturen en stund. Lite berg, sjö och träd. Solen i ansiktet en stund. Jag behöver bara en halvtimme så har jag laddat om. Och jag gillar verkligen Östergötlands natur, det finns så många fina platser att besöka! Förövrigt så vickar mobilkameran för min vanliga digitalkamera nu under helgen, så bildkvaliteten blir inte riktigt som den brukar tyvärr!

Treåringen med min svåger.

Makens syster och mamma.

Mr. Chocolate muffin.

Upptäcksfärd och spring efter ett par timmar i tråkigt köpcentrum.

Bebisen leker med kottar som på den gamla goda tiden.